Regeringens utlovade kriminalpolitiska paradigmskifte skulle ge ökad trygghet och minska det dödliga våldet. Men i Göteborg växer nu missnöjet inom poliskåren, där flera röster vittnar om en intern verklighet där en fasad av bedräglig statistik används för att dölja en resultatlös verklighet och att det viktigaste polisarbetet får stå tillbaka i jakten på sådana siffror.

Flera uniformerade poliser i Göteborg, som valt att träda fram anonymt, uttrycker stark frustration över ett arbetssätt de menar syftar mer till att leverera snygga siffror än att bekämpa grov kriminalitet. Enligt dem har chefer börjat föra statistik över enskilda polisers ärenden, samtidigt som direktiv ges om att fokusera på brott utan målsägare – sådant som snabbt kan resultera i polisanmälningar.

– Vi ägnar oss åt att skapa en bild av att vi gör det regeringen förväntar sig, trots att det inte är den typen av brott vi borde prioritera, säger en lokal företrädare för Polisförbundet.

Det så kallade “egeninitierade arbetet”, som omfattar nio kategorier av brott utan direkt brottsoffer, lyfts fram som exempel. Poliser uppges söka upp narkotikapåverkade personer eller göra ingripanden vid enklare brott, för att snabbt kunna skapa anmälningar som syns i statistiken.

Statistikstyrd verklighet

Intern statistik från polisområde City visar att just denna typ av ärenden ökat kraftigt under våren. Under vecka 12 registrerades 60 genererade ärenden – långt fler än i andra områden, där Nordost till exempel rapporterade 32 samma vecka.

Från ledningshåll uttrycktes stolthet över siffrorna och en uppmaning om att känna kraften i det gemensamma målet. Men enligt fackliga företrädare har detta lett till motsatt effekt.

LÄS ÄVEN: Polisens storsatsning i brottstyngda Sverige: Hälla ut alkohol vid valborgsfirande

Polisförbundets vice ordförande i lokalpolisområde City, Peppe Larsson, menar att kollegor som tidigare utrett stora narkotikaärenden inte längre känner någon arbetsglädje, utan tvärtom oro för hur deras arbete ska uppfattas av ledningen när det inte genererar snabba siffror i statistiken.

Bild: AI.

Han berättar att sammanställningar över varje enskild polis arbete nu tas fram, och att det väckt stor intern oro i kåren.

– Jag har aldrig tidigare fått så många samtal från både medarbetare och gruppchefer som nu, säger han.

Förlorat fokus på gängen

Poliser som DN talat med beskriver hur det förebyggande arbetet – det som ska hindra gängrekrytering och våld – fått ge vika. Tiden räcker inte längre till för annat än att skapa de mätbara resultat som efterfrågas.

En av poliserna beskriver det som “en klump i magen” när han ser vad som prioriteras – det viktiga är inte längre att avvärja det dödliga våldet, i stället fokuseras på sådant som att skriva anmälningar om ringa narkotikainnehav som genererar siffror.

Samtidigt menar de poliser som ser kritiskt på nyordningen att det finns en rädsla att prata öppet om situationen internt, och att signalerna uppifrån är tydliga: tystnad premieras, kritik riskerar att straffa sig.

Ledningens svar: “Vi ökar effekten”

Max Olsson, som är lokalpolisområdeschef för City i Göteborg, har en annan mer positiv bild av hur polisen arbetar. Han framhåller att det pågående arbetet bygger på Riksrevisionens tidigare kritik om att polisens hantering av mängdbrott måste stärkas, brott som tidigare lades åt sidan på grund av överbelastning och underbemanning

– Det vi gör nu är att skärpa vår operativa kapacitet. Vi har lagt om våra arbetstider, så att fler jobbar kvällstid när behoven är störst. Det ger resultat, säger han.

LÄS ÄVEN: Snickaren Joel hade mattkniv i bilen – döms till 10 000 i böter

Olsson erkänner dock att omställningen är tuff för många, att det ställs högre krav på medarbetarna, och säger sig förstå att det kan väcka negativa känslor. Han hävdar dock att omläggningen gett en tydlig effekt, exempelvis genom att de etablerade kriminella invandrarnätverken inte längre är lika synliga på gatorna i centrala Göteborg.

Olsson bekräftar i sak att man följer upp statistik på individnivå, men menar i motsats till kritikerna att det inte handlar om jakt på siffror, utan om att man vill veta om polisen “gör rätt saker mot rätt målgrupper”.

Olika verklighetsbilder

Trots Olssons försäkran om förbättrad brottsförebyggande närvaro upplever flera poliser motsatsen. En av dem uttrycker oro för att gängen nu ges större utrymme i City:

– Alla springer åt ett håll just nu, på order. Och det lämnar plats för de kriminella att ta mark. De rekryterar öppet.

Fackliga företrädare efterlyser en återgång till ett mer långsiktigt perspektiv där kvalitativt arbete premieras framför kvantitet – och där polisens roll inte reduceras till att generera siffror i ett Excelark.