En ny rapport från miljöaktivisten och debattören Michael Shellenberger, publicerad på X (tidigare Twitter), hävdar att Brasilien, under socialistiske presidenten Luiz Inácio Lula da Silva, alltmer styrs med hård hand. Han pekar särskilt på domaren Alexandre de Moraes vid Högsta domstolen (STF) som ansvarig för en rad åtgärder mot yttrandefrihet och oppositionella röster.

Åtgärderna omfattar enligt Shellenberger allt från krav på omedelbara borttagningar av påstått skadligt innehåll från digitala plattformar (enligt ett nyligen antaget konstitutionsbeslut) till blockering av X i Brasilien och krav på lokala representanter från sociala medieföretag . De kritiserade åtgärderna inkluderar att platformarna nu kan hållas ansvariga för användares inlägg omedelbart – vilket i praktiken innebär en risk för självreglerande censur.

LÄS MER: Brasilien: Enorma protester mot krympande yttrandefrihet

Den blockering av X som initierades av Moraes 30 augusti 2024 och varade i flera veckor, samt hot om böter för VPN-användning, har blivit en symbol för juridisk övermakt. Elon Musk kallade Moraes en “ond diktator” som låtsas vara domare.

“Kris för demokratin”

Michael Shellenberger, som tidigare vittnat inför amerikansk kongress och beskrivit situationen i Brasilien som en “kris för demokrati, frihet och rättsstat” har via sitt senaste inlägg på X kopplat samman dessa rättsliga restriktioner med en systematisk nedmontering av yttrandefrihet — något han menar eskalerar sedan vänsterpolitikerna Lula tillträdde som president.

LÄS MER: Brasilien: Lula da Silva ny president

Han lyfter fram att domstolsåtgärderna saknar nödvändig tydlighet, insyn och proportioner, att de ofta riktas mot högeroppositionen och att effekten ofta blir bredskalig självcensur, inte bara riktad mot extremism. Samtidigt, enligt honom, tiger vänstermedia och progressiva politiker om dessa övergrepp – trots att dessa grupper annars högljutt påstår sig försvara yttrandefrihet globalt.

Tystnad i vänstermedierna

Noterbart är att kritiska röster i traditionella vänstermedier eller bland vänsterpolitiker är få. Det finns i praktiken ingen större debatt inom vänsterkretsar om att staten via rättsväsendet begränsar internetfriheten. Detta trots att liknande censur- och transnationella ingripanden – som amerikanska företag tvingas genomföra – hyllas när de gäller andra kontexter.

Den brasilianska vänstersidan framhåller ofta domaren och Högsta domstolens agerande som en nödvändig försvarslinje mot hot från högern. Efter Donald Trumps utspel om potentiella Magnitsky-sanktioner mot Moraes, har Lula försvarat domstolens integritet och manat USA att respektera suveräniteten. Kritiker ser dock detta som en dubbelmoral: vänstern talar högt fint om yttrandefriheten men när den pressas av vänsterpolitiker blir det tyst.

USA – via utrikesminister Marco Rubio – har luftat tankar på ekonomiska sanktioner mot domarna, med särskilt fokus på Moraes. Rättighetsgrupper som ADF International har även krävt intervention mot Brasilien för dess tilltagande övergrepp på yttrandefriheten och politiska motståndare. Rättssäkerhet och yttrandefrihet har blivit en internationell konfliktfråga, med Brasilien i hetluften.

Demokrati under press

Den brasilianska vänsterregimen skärper alltså makten via juridiska instrument, och motiverar det med behovet av skydd mot “digitala miliser”, desinformation och extremism. Men kritiker som Shellenberger menar att den rättsliga verktygslådan i praktiken undergräver fria medier.

En tydlig kritik är bristen på insyn och proportion i rättsprocesserna – särskilt när domstolen får möjlighet att gripa in utan öppenhet, ofta via hemliga order direkt till plattformsägare. Samtidigt är det anmärkningsvärt att den internationella vänstern, som annars påstår sig försvara press- och yttrandefrihet, nu i stor utsträckning stödjer dessa åtgärder.

LÄS MER om situationen i Brasiliens här.

L-ledaren: Många punkter i Tidöavtalet kommer INTE genomföras