Samhällsnytt har tidigare berättat om hur styrelseledamöterna i Polismyndighetens fastighetsstiftelse – höga chefer inom polisen – berikade sig själva med lyxiga lägenheter i Stockholms innerstad i stället för att i enlighet med stadgarna ge kontrakten till poliser som skadats i tjänsten eller utmärkt sig genom hjältedåd. Nu växer härvan ytterligare – även Brottsförebyggande rådets (Brå) generaldirektör, Kristina Svartz, har fått en paradvåning av stiftelsen. Eftersom Brå är tillsynsmyndighet över polisen kan gåvan dessutom utgöra en muta.

Det är vänsterliberala Dagens Nyheter som avslöjat det systematiska mygel som ägt rum i styrelsen för Polismyndighetens bostadsstiftelse som äger en stor sekelskiftesfastighet i centrala huvudstaden.

LÄS MER: Höga polischefer myglade till sig attraktiva lägenheter i Stockholms innerstad

Lyxrenoverade lägenheter på runt 150 kvadrat och med kakelugnar i rummen har gått till bland annat tidigare länspolismästaren i Stockholm Carin Götblad och före detta gruppchefen för polisens nationella operativa avdelning (Noa) Maria Mikko. Tidigare regionpolischefen i Stockholm Ulf Johansson utverkade ett kontrakt på en av fastighetens mindre lägenheter till ett av sina barn.

Brå:s generaldirektör fick paradvåning

Till listan kan nu läggas Brottsförebyggande rådets välavlönade generaldirektör Kristina Svartz. Formellt gavs lägenheten till maken Nils Svartz, som när kontraktet skrevs var hög polischef i Stockholm. Det handlar i det aktuella fallet om en sexrummare på drygt 160 kvadrat.

Enligt stadgarna som skrevs när fastigheten testamenterades till Polismyndigheten på 1940-talet ska lägenheterna gå till poliser i yttre tjänst som skadats i tjänsten eller som i sitt arbete mot kriminaliteten utmärkt sig för hjältedåd. Även avkastningen på fastighetsverksamheten ska enligt statuterna gå till sådana ändamål.

I stadgarna står vidare att stiftelsens arbete ska vara ägnat att stärka allmänhetens förtroende för Polismyndigheten. I stället har de höga polischefer som suttit i stiftelsens styrelse berikat sig själva och sina familjemedlemmar, något som nu tvärtom allvarligt skadar förtroendet för polisen.

Beträffande avkastningen har inte heller den använts på det sätt som stadgarna föreskriver. I stället har pengarna använts bland annat för att lyxrenovera lägenheterna åt de styrelseledamöter som fått de attraktiva hyreskontrakten.

Kan betraktas som muta

I fallet med Kristina Svartz tillkommer ytterligare en försvårande omständighet. En av Brottsförebyggande rådets uppgifter är att vara tillsynsmyndighet över polisen genom att utvärdera och följa upp dess arbete.

För att det inte ska råda några tvivel kring Brå:s opartiskhet i det uppdraget är det viktigt att det inte finns några olämpliga relationer mellan de två myndigheternas ledningar. När Polismyndigheten ger Brås högsta chef en lyxvåning i Stockholms innerstad kan det betraktas som en muta eller i varje fall något som på ett allvarligt sätt rubbar trovärdigheten för Brå:s oväldiga ställning som granskningsorgan.

Vill inte svara på frågor

I likhet med flera av de polischefer i stiftelsens styrelse som avslöjats med att berika sig själva och varandra på det här sättet vill inte heller Kristina Svartz svara på frågor när DN ringer upp. I ett sms avvisar hon att paradvåningsgåvan från den myndighet som hon är satt att granska skulle ha någon inverkan på förtroendet för uppdraget: ”Min bedömning är att det inte påverkas”.

Hon har heller ingen kommentar till vad som tidigare framkommit om hur stiftelsens styrelseledamöter berikat sig själva med lägenhetskontrakt, utan hänvisar till sin man Nils Svartz eftersom det är hans namn som står på hyreskontraktet. Han är numera pensionerad efter att ha innehaft en rad topptjänster inom Polismyndigheten och dessutom generaldirektör för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB).

”Tradition att belöna höga chefer”

Nils Svartz uppger till DN att hans uppfattning är att det är tradition i stiftelsens styrelse att – tvärtemot stadgarna – ge lägenheterna som extra förmåner till höga chefer. Han frågade därför om han kunde få en lägenhet och fick ett jakande svar.

Han menar att han tycker han var värd en lägenhet eftersom han tidigare gjort ”brakförlust” vid en försäljning av ett radhus och formulerar det som att ”det var trevligt att livet log lite mot mig”. Han förstår samtidigt att tröstegåvan nu när saken har avslöjats kan uppfattas på ett annat sätt av allmänheten.

Nils Svartz urskuldar sig också med att han inte – trots att han var polischef – tyckte att det är hans sak att bry sig om ifall de höga polischeferna i styrelsen ägnade sig åt oegentligheter och stadgebrott för att gynna honom.

Försöker ombilda och köpa loss lägenheterna

Det framkommer också att Kristina Svartz inte nöjt sig med att sitta på ett av innerstadens mer attraktiva hyreskontrakt. Hon har även aktiverat sig och andra i fastigheten som fått lägenheter på liknande sätt för att bli ägare till både lägenheterna och fastigheten.

Svartz sitter som ordförande i den bostadsrättsförening som har bildats i huset och som trycker på för att få köpa loss lägenheterna. Vid liknande ombildningar på andra håll i Stockholms innerstad har detta varit ytterst förmånliga affärer där priserna legat runt hälften eller mindre jämfört med marknadspriset för en likvärdig bostadsrätt.

Styrelsen för Polismyndighetens fastighetsstiftelse har hittills sagt nej men man vidgår på fråga från DN att frågan har diskuterats och kan komma att diskuteras igen. Svartz vill inte svara på frågor om sin roll som styrelseordförande i bostadsrättsföreningen, utan avvisar dessa med hänvisning till att det just nu inte pågår något aktivt övertalningsarbete gentemot stiftelsen och att frågorna därför är irrelevanta.

Polisprofil beklagar granskning: ”kan skapa förtroendeskador”

I styrelsen vid den här tidpunkten satt också en annan namnkunnig profil inom Polismyndigheten, länspolismästaren i Stockholms län, Gunno Gunnmo. Han och Svartz ingick i samma ledningsgrupp inom polisen men Gunnmo ser inte sig själv om jävig och ser inte heller några andra problem med att Svartz gavs en lägenhet i fastigheten.

Gunnmo säger vidare att han allmänt ”är en varm anhängare av granskande journalistik” men ifrågasätter samtidigt DN:s avslöjande av de oegentligheter som förekommit inom fastighetsstiftelsen. Detta eftersom det skapar ”förtroendeskador” för Polismyndigheten.

Nils Svartz som personligen gynnats av hur besluten fattats tycker inte att kritiken är rättvis eftersom det som han ser det råder en annan syn på jäv och mutgåvor idag jämfört med när han gavs kontraktet på paradvåningen för sin fru generaldirektören.

– Världen såg lite annorlunda ut då, även gällande diskussioner om förmåner och jäv.