Läkare med utländsk utbildning överrepresenterade i Ivo-anmälningar
Bild: Lisa Helfert.

Alla läkarutbildningar i världen håller inte lika hög kvalitet. Ett faktum som bekräftar detta är en mycket kraftig överrepresentation för invandrade och utlandsutbildade läkare i statistiken över anmälningar till Inspektionen för vård och omsorg (Ivo).

Andelen läkare verksamma i Sverige som inte fått sin utbildning här är närmare 30 procent. Att siffran är så hög har i huvudsak två förklaringar: en i jämförelse med andra länder exceptionellt hög invandring och nedskärningar i den svenska läkarutbildningen.

Men andelen Ivo-anmälda läkare som har invandrarbakgrund och/eller fått sin läkarutbildning i ett annat land än Sverige är ännu högre och utgör över hälften av alla ärenden. I ohotad topp återfinns läkare som utbildat sig i Rumänien.

LÄS ÄVEN: Läkare skar sönder tarmarna under operation – patienten dog

Rumänien sticker ut

Rumänien är ett populärt land att studera till läkare i då intagningskraven är förhållandevis låga. Många som misslyckats med att komma in på Läkarlinjen i Sverige väljer det alternativet. Bland dessa finns många personer med utomvästlig invandrarbakgrund och bakgrund i Östeuropa men också en del svenskar.

Rumänien är ett land med utbredd korruption och en i stora stycken dysfunktionell statsapparat, sviter efter det halvsekel då landet stod under kommunistisk diktatur och hade nära relationer till Vänsterpartiet i Sverige som då fortfarande hade ”kommunisterna” kvar i sitt partinamn. Läkarutbildningen är bara ett i raden av exempel på verksamheter med stora brister i landet.

Den som betalar för sig kan komma in på utbildningen utan att ha de förkunskaper som egentligen krävs och man kan mot avgift få ”extralektioner” inför tentorna där man i princip får de rätta svaren på frågorna i förväg. Klarar man ändå inte tentan kan underkänt förvandlas till godkänt i efterhand med hjälp av pengar under bordet.

Intyg om fullgjord läkarutbildning i Rumänien är således ingen garant för att den som sedan ansöker om svensk läkarlegitimation är kompetent. Även utan fusk och mutor håller den rumänska läkarutbildningen lägre kvalitet än den svenska – bland annat får de studerande inte den AT-praktik på 18 månader som ingår i den svenska läkarutbildningen.

LÄS ÄVEN: LARM: Vården kryllar av falska läkare – ”Det finns många”

Irak med på topplistan

När det gäller Irak, som är nummer två på listan över utbildningsländer för läkare som drar på sig svenska Ivo-anmälningar är det i högre grad än Rumänien direkt kopplat till invandring – personer som migrerat hit från Irak som har (eller ibland inte har) utbildat sig i sitt forna hemland.

I den här delen av världen finns aktörer som utfärdar falska utbildningsintyg åt personer som inte genomgått ifrågavarande utbildning överhuvudtaget. Även Syrien, som under ett antal år toppat statistiken över ursprungsländer för migranter i Sverige, är välkänt för att utfärda falska examensbevis för bland annat läkare men också många andra utbildningar.

LÄS ÄVEN: TV4 lyfte fram läkaren Hammad – blåste folket med falska coronatester

Få eller inga kontroller vid ansökan om svensk läkarlegitimation

När en person ansöker om svensk läkarlegitimation görs i allmänhet inte någon annan kontroll av den som utbildat sig utomlands jämfört med den som utbildat sig i Sverige. Man litar på de intyg och bevis som lämnas in med ansökan. Detta trots medvetenheten om såväl utländska läkarutbildningars brister och förekomsten av rent fusk.

Om personen utbildat sig i ett EU-land som Rumänien måste legitimation utfärdas med automatik. Det enda som kan stoppa detta är om den sökande talar alltför dålig svenska.

I bästa fall avslöjas inkompetens av kollegor innan personen ifråga hinner sätta patienters liv och hälsa i fara på ett allvarligt sätt. Men ibland kan en person genom att flytta runt mellan sjukhus och vårdcentraler arbeta länge innan det tar stopp. De Ivo-anmälningar som ligger till grund för statistiken handlar om ärenden där det direkt patientfara förelegat.

LÄS ÄVEN: Fuskare jobbade som läkare på Sahlgrenska utan legitimation

Ett annat problem med läkare från andra länder är kulturskillnader. Det kan handlar om kvinnosyn, religiösa föreställningar och annat som skapar friktioner med kollegor och patienter. Det slogs nyligen upp stort när svenska patienter föredrar att behandlas av svenska läkare utbildade i Sverige.

Trots många rationella skäl till sådana önskemål framställdes dessa som grundade i fördomar, rasism och främlingsfientlighet. Samtidigt görs på många håll i landet stora ansträngningar för att möta utomvästliga invandrares önskemål om att som patient träffa vårdpersonal med samma etniska bakgrund. Ett exempel är förlossnings- och mödravården där så kallade ”kulturdoulor” anställs jämte vanliga barnmorskor.

LÄS ÄVEN: Förstod inte läkarens dåliga svenska: ”Är jag rasist?”

Sverige anklagas för att snylta på Danmarks läkarutbildning

Till följd av beslut att minska antalet utbildningsplatser på läkarutbildningarna i Sverige har Danmark – som inte gjort samma sak – blivit ett populärt land för svenskar att utbilda sig i. Det har inneburit att det också blivit vanligare att hitta Ivo-anmälningar i Sverige mot danskutbildade läkare, även om det här inte handlar om en överrepresentation.

Danmark har länge protesterat mot det man menar är svenska regeringars ”gökungebeteende” där man låter de danska skattebetalarna ta notan för utbildningen av Sveriges läkare. På senare tid har antalet platser på läkarutbildningarna i Sverige också efter hård kritik ökats något.

Siffrorna bygger på en genomgång av Ivo-ärenden relaterade till direkt patientfara åren 2016-2020 som Nyhetsbyrån Siren gjort och bland annat Expressen rapporterar. Sammanlagt handlar det om 338 läkare varav 175 inte är utbildade i Sverige. Några läkare har anmälts upprepade gånger och räknat i antal ärenden blir totalsiffran 372 varav 196 rör personer med utländsk läkarutbildning.

LÄS ÄVEN: Knarkläkaren får jobba kvar på Danderyds sjukhus

Obekväm fråga för Ivo och vårdgivare

Ivo har inte på eget initiativ fört någon motsvarande statistik och när man konfronteras med en extern sådan känner man sig obekväm med att peka ut några orsaker.

– Vi har inte analyserat det närmare, säger inspektör Petra Carlbaum på Ivo.

Även ute på sjukhusen och vårdcentralerna är det en känslig fråga att låtsas om att problemen med inkompetens är större med läkare och annan vårdpersonal som inte är utbildade i Sverige. Man ”vill inte tänka på det sättet”.

– I ärlighetens namn, det tänker vi inte på. Vi tänker mest på att den här individen kan vara en riskindivid och då anmäler vi, säger Marga Brisman, biträdande regionchefläkare i Västra Götaland.

Stötta Samnytt med Swish: 123 083 3350

Författare av texten

Mats Dagerlind

Kommentarer förhandsgranskas inte av Samhällsnytt och är inte redaktionellt material. Du är själv juridiskt ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet.

Stötta Samnytt
Etablissemanget försöker strypa vår ekonomi. Vill du fortsätta läsa Samnytt?
Bli då prenumerant för endast 19 kronor första månaden!