I SD-styrda Hörby kommun i Skåne införs efter majoritetsbeslut i fullmäktige inom kort språktest för de skolelever som vill ha skattefinansierad undervisning i sitt gamla hemlands språk. Testet anmäls nu till Skolinspektionen av Lärarnas riksförbund som i motsats till Skolverket menar att det strider mot skollagen.

Tanken med undervisning i det tidigare hemlandets språk för invandrade skolelever är att barn ofta snabbt lär sig svenska och då tenderar att glömma det gamla språket, vilket kan leda till kommunikationssvårigheter i hemmet där föräldrarna inte lärt sig svenska i samma utsträckning.

Enligt skollagen ska sådan undervisning därför endast ges till elever som har minst en vårdnadshavare som talar språket. Det innebär bland annat att de unga män som fått uppehållstillstånd i Sverige som så kallade ensamkommande flyktingbarn inte är berättigade till undervisning i sitt gamla hemlands språk.

Sverigedemokraterna har gått till val på att undervisning i tidigare hemlands språk i första hand ska bedrivas i hemmen och inte finansieras med skattemedel. För att genomföra detta fullt ut krävs dock en lagändring, och tills vidare gör partiet i stället vad man kan inom lagens råmärken för att minska kostnaderna för skattebetalarna för sådan i de kommuner där man har inflytande.

Även andra partier har en liknande uppfattning och i tre kommuner där SD är med och styr – Hörby, Bromölla och Sölvesborg – har man fått med sig en majoritet för att kraftigt dra ned på kostnaderna för  undervisning av invandrare i gamla hemlandets språk.

Det har fått lärarfacket att reagera där man säger sig vara ”otroligt beklämda” över besluten. I fallet Hörby har Lärarnas riksförbund valt att göra anmälan till Skolinspektionen för att få prövat om bantningen av kostnaderna är förenliga med skollagen.

Primärt är det det aviserade språktestet som Hörby vill införa som lärarfacket upprörs över. I kommunen menar man dock att undervisningen inte är avsedd att lära ut ett språk från grunden till invandrare som inte har grundläggande kunskaper i sitt hemlands språk, inte är läs- och skrivkunniga på det språket och saknar basala kunskaper om grammatik.

Enligt Cecilia Bladh in Zito (SD), som är kommunstyrelsens ordförande i Hörby, kommer kraven för att klara språktestet att sättas lågt. För elever  på gymnasiet räcker det med att klara nivån för betyg C och för elever i grundskolan behöver man endast nå den lägsta betygsnivån E.

LÄS MER: SD-styrda Hörby inför skärpta krav för undervisning i gamla hemlandets språk

Inom ramen för det beslut som i måndags klubbades av fullmäktige i Hörby gäller också att undervisning i det forna hemlandets språk ske utanför ordinarie skoltid och så långt möjligt på distans eftersom det är väldigt dyrt att skicka runt behöriga lärare för ändamålet till avlägsna orter där migranter har placerats. Det är inte ovanligt att lärarnas restider är betydligt längre än lektionstiden.

Cecilia Bladh in Zito tillbakavisar kritiken mot att många så kallade ensamkommande flyktingbarn nu inte får undervisning sitt hemlandsspråk med att dessa enligt lag inte har rätt till sådan undervisning:

– Vi följer lagen till punkt och pricka. Där står det att minst en vårdnadshavare ska tala språket, säger Cecilia Bladh in Zito.

Att ”ensamkommande” i många kommuner ändå får undervisning i ursprungslandets språk beror på att man beviljats dispens. Enligt Skolverket är det även tillåtet med språktester för att se vilka som är kvalificerade för och kan tänkas tillgodogöra sig undervisningen.

Samtidigt anför myndigheten identitetspolitiska argument för att andra än de som är kvalificerade ändå bör få ta del av undervisningen eftersom det är positivt för dem mer allmänt:

– Det handlar om identiteten, att de kunskaper man har är något som anses som värdefullt, förklarar Anna Österlund på Skolverket.

De som försvarar undervisning i gamla hemlandets språk för alla invandrare menar också att undervisningen leder till att man lär sig svenska snabbare och även tillgodogör sig kunskaper i andra ämnen bättre. I Danmark har sådana påståenden granskats objektivt och där kom man fram till att inga sådana positiva effekter kunde iakttas.