Den snabba omställningen till förnybar energiproduktion har fått en stor påverkan på elsystemet med rusande priser och instabilitet. Då det en dag i förra månaden slutade blåsa minskade vindkraften motsvarande sex kärnkraftverk.

Omställningen pågår på flera håll i Europa. Då det europeiska elnätet nyligen delades upp i två delar resulterade det snabbt i den värsta krisen på 15 år. Den 8 januari uppstod obalans då den ena halvan fick ett överskott och den andra halvan ett underskott. Man undersöker nu exakt vad som hände och fynden ska presenteras i april.

LÄS ÄVEN: Ygeman: Färre kärnkraftverk ger mer el – får kritik för ologiskt resonemang

Händelsen har orsakat en debatt i Centraleuropa. Liknande störningar kan även inträffa i Sverige, säger Pontus de Maré, driftchef på Svenska kraftnät, till fPlus.

– Det pågår en liknande debatt i Sverige. Det beror på den snabba omställningen mot förnybar produktion som får stor påverkan på elsystemet. Samtidigt som man ökar framförallt vindkraften så läggs även planerbar produktion ned vilket har påverkat marginalerna negativt. Det kan till viss del kompenseras med stödtjänster och utbyggnad av nätet.

Drabbar industrin hårt

När planerbar energi stängs ned och ett större utrymme ges till väderberoende produktion ökar risken för störningar, säger Marie Knutsen-Öy, energipolicyansvarig på Svenskt Näringsliv.

LÄS ÄVEN: Elbristen: Nu eldar Sverige olja för elproduktion

– Det är viktigt att komma ihåg att även om inte alla märker av om spänningen skulle sjunka så drabbas många delar av industrin väldigt hårt. Det kan handla om att maskiner kan skadas eller personal som inte kan utföra sitt arbete.

Dyra reservsystem

I takt med att alltfler väderberoende kraftslag införs måste också reservsystem finnas på plats för att kunna kompensera vid behov, så kallade systemtjänster som kan bestå av exempelvis kärnkraft. Då användandet av dessa systemtjänster ökar, ökar också priserna för kunderna.

LÄS ÄVEN: Brödjätte vill expandera – stoppas av elbrist: ”Strömbrist är något man hör talas om i u-länder”

Under flera år har underskottet ökat under den så kallade topplasttimmen, den timme med högst elförbrukning. I år är underskottet ännu större på grund av nedläggningen av Ringhals 1. Även om vindkraften byggts ut kraftigt under de senaste åren hjälper det inte mycket då det är vindstilla.

Sex kärnkraftverk

I slutet av januari inträffade en händelse som visar på systemets sårbarhet. Då det var vindstilla minskade vindkraften på 24 timmar från 7 000 megawatt till 300.

– Det motsvarar effekten av sex kärnkraftverk. Det säger en del om vilken förändring kraftsystemet befinner sig i, säger Pontus de Maré.

Den framtida elförsörjningen oroar företagen och branschorganisationerna. Men enligt de Maré finns ingen anledning till oro då det bara är utmaningar man ska bygga bort.