Le Pens framgångar i valet beskrivs som en jordbävning
Foto: Rémi Noyon.

Igår hölls den andra och sista omgången i franska parlamentsvalet. Enligt vallokalundersökningarna ser invandrarkritiska Marine le Pens parti ut att gå stora och oväntade framgångar. Fransk media beskriver det som ett ”seismisk händelse”.

Marine Le Pens invandrarkritiska parti Rassemblement National (RN) gjorde historiska framsteg i söndagens andra valomgång i det franska parlamentsvalet, och enligt Ipsos prognoser kommer partiet att vinna 90 platser – ett resultat som är långt över vad opinionsundersökningarna förutspådde.

Emmanuel Macrons centristiska block underpresterade och hamnade långt ifrån en majoritet – vilket gör att en uppgörelse med konservativa Les Républicains (LR) är hans bästa hopp om att regera som tidigare.

Efter en presidentvalskampanj som handlade om Ukrainakriget och Le Pens ubåtsliknande uppgång såg det ut som om parlamentsvalskampanjen bara handlade om vänsterpolitikern Jean-Luc Mélenchon. Le Pen hade enligt bedömare en rätt platt valkampanj. Hon åkte till och med på semester efter att ha förlorat den andra omgången i presidentvalet mot Macron.

Historisk vinst

Den vänsterradikala Mélenchon trotsade förväntningarna och förenade Frankrikes splittrade vänster. Under en annars enligt bedömare tråkig kampanj skapade han ett momentum som ledde till att hans NUPES-allians (Nya folkliga unionen) stod hals-och-hals med Macrons centristiska block i den första omgången.

NUPES kommer enligt Ipsos prognoser kommer partiet att vinna 141 mandat, bara månader efter att den franska vänstern såg ut att ha tappat all kraft till den grad att den nästan var irrelevant. Resultatet är dock långt ifrån den vänsterns förhoppningar om att vinna en majoritet i nationalförsamlingen och tvinga Macron till ett ”samboende” med Mélenchon som premiärminister.

Det som i stället fångade den mesta av uppmärksamheten under söndagskvällen var Le Pens historiska vinst för RN i parlamentsvalet.

Opinionsundersökningar och analytiker förväntade sig att RN skulle göra framsteg i nationalförsamlingen efter deras relativt starka resultat i den första omgången. Ipsos förutspådde att RN skulle få mellan 20 och 50 mandat – ett stort framsteg jämfört med de åtta mandat de fick vid de tidigare valen 2017, och att de lätt skulle passera gränsen på 15 mandat för att få en egen officiell parlamentsgrupp, vilket skulle ge dem ett stort finansieringslyft och betydande makt i talarstolen.

Istället blev RN:s resultat ännu bättre. Omkring 90 platser ser de istället ut att få, vilket beskrivs som en ”seismisk händelse; ett extraordinärt resultat för dem”, vilket Paul Smith, professor i fransk politik vid Nottingham University uttryckte.

– Det fanns inga opinionsundersökningar som förutspådde detta och jag har inte sett någon som förutspådde det. Le Pen såg ut att vara avdankad efter presidentvalets andra omgång; så många trodde att det var slut för henne – och hon själv kampanjade inte riktigt för parlamentsvalet. Men det var uppenbarligen inte fallet, sa han.

”Anti-Macron-block”

Även om Macron i delar av befolkningen är populär ogillas han också av stora delar av de franska väljarna till höger och vänster om honom, som anser att han är den absoluta förkroppslingen av ett distanserat, kallt teknokratiskt etablissemang. Denna splittring har varit den röda tråden genom alla vändningar i Frankrikes valkampanj.

Miljontals Mélenchon-väljare röstade på Macron i den andra omgången av presidentvalet för att hålla Le Pen borta från makten. Trots detta ser det den här gången ut som om ett betydande antal NUPES-väljare bytte till Le Pen, säger Paul Smith.

– Den enkla förklaringen till RN:s framgång i kväll är att detta var ett anti-Macron-block. Min misstanke är att även om Mélenchon sa att inte en enda av hans anhängare skulle rösta på Le Pen, så gjorde ganska många av dem det. Det är tydligt att hatet mot Macron är tillräckligt intensivt för att många av NUPES-väljarna skulle kunna rösta på RN.

Blir parlamentet Le Pens plattform?

Det totala valdeltagandet i parlamentsvalet blev lågt – drygt 53 procent, vilket bara är en liten förbättring jämfört med den rekordhöga andelen som avstod från att rösta 2017.

Ett sådant lågt valdeltagande understryker omfattningen av den systemkritiska stämningen i Frankrike, och är som sådan kopplad till RN:s starka resultat, säger Andrew Smith, professor i fransk politik vid University of Chichester:

– Att avstå från att rösta är en form av protest, en markör för desillusionering, och på samma sätt drevs RN:s resultat av en önskan att protestera lika mycket som det drevs av stöd för deras politik, menar han.

RN kommer att ha en stor möjlighet att fortsätta sin framgång i nationalförsamlingen. Få etablerade tungviktare i fransk politik kommer att sitta i kammaren. Men Le Pen kommer att vara där efter sitt omval i sitt område i den norra regionen Pas-de-Calais med 61 procent av rösterna.

Därför kommer Le Pen att vara en stor figur i nationalförsamlingen med ett stort inflytande, konstaterade Paul Smith:

– Macrons tidigare premiärminister och Frankrikes mest populära politiska personlighet Édouard Philippe ”kommer inte att vara där; Mélenchon kommer inte att vara där – han kommer att skicka något som liknar hans tredje eller fjärde befäl för att leda sin gruppering; och Le Pen kommer att vara där med 90 parlamentsledamöter bakom sig.

Mot bakgrund av detta, fortsatte han, ”kan vi se att nationalförsamlingen blir Le Pens plattform, och det kommer troligen att få konsekvenser för deras resultat i lokala och regionala val.. Kort sagt, för många människor kommer RN plötsligt att se ut som ett seriöst parti”.

Stötta Samnytt med Swish: 123 083 3350

Författare av texten

Redaktionen

Kommentarer förhandsgranskas inte av Samhällsnytt och är inte redaktionellt material. Du är själv juridiskt ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet.