När riksdagsledamoten Jan Ericson (M) återigen ger sig in i den utrikespolitiska debatten sker det med stor tvärsäkerhet – men begränsad faktakoll. Den här gången riktar M-veteranen anklagelser om korruption mot Ungerns premiärminister Viktor Orbán, baserat på en bild av en fastighet. Uppgifterna visade sig vara missvisande, men det hindrade inte Ericson från att spekulera i om skattepengar kan ligga bakom gården och svara hånfullt när han ifrågasattes. Samtidigt framstår tystnaden som påfallande när det gäller hans favoritland Ukraina – ett land som enligt Transparency Internationals Corruption Perceptions Index (CPI) placerar sig betydligt lägre än många EU-länder och mottar omfattande miljardstöd från EU:s skattebetalare, trots återkommande korruptionsproblem.
Det är i ett inlägg på sociala medier som moderaten Jan Ericson delar en bild på en fastighet kopplad till Orbán-familjen och börjar spekulera kring hur egendomen kan ha finansierats. Resonemanget glider snabbt från iakttagelse till antydningar om korruption, trots att det saknas klarhet kring de faktiska ägandeförhållandena.
LÄS ÄVEN: Valet i Ungern: Orbán eller Magyar?
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
Det handlar om den historiska herrgården Hatvanpuszta, en egendom med anor från 1800-talet.
”Det är hans fars gård”
Erik Almqvist, tidigare ekonomiskpolitisk talesperson för Sverigedemokraterna och sedan flera år bosatt i Ungern, har svarat på den moderata kritikern och gett en mer nyanserad bild av det korruptionspåstående som spridits i sociala medier.
Almqvist framhåller att det inte rör sig om premiärministerns privata egendom, utan om en bondgård som Viktor Orbáns far köpte för omkring 15 år sedan och därefter renoverade. Han påpekar vidare att liknande äldre fastigheter på den ungerska landsbygden tidigare har varit till salu för relativt små belopp.
LÄS ÄVEN: Kvartal rasar över JD Vances besök i Ungern – men synen på utländsk påverkan haltar
Den tidigare SD-riksdagsledamoten, som har god insyn i ungersk politik, betonar också att han inte har sett några uppgifter som tyder på att skattemedel har använts i fastighetsprojektet utan att det är hans fars företagande som ska ha generat pengarna.
Det är inte bara Almqvist som har reagerat på inlägget. En lång rad konton har också kommenterat, och flera har ifrågasatt den moderata riksdagsledamotens utspel med motfrågor. I en av trådarna uppmanas han att faktakolla sina påståenden, varpå han svarar i en ton som uppfattas som avfärdande mot den som ifrågasätter honom.
M-toppen svarar genom att lite hånfullt avfärda förklaringarna och säger att han inte riktigt tror på dem.
”Okej. Verkar ju hur lugnt som helst. Inga korruptionssignaler alls. Bara blunda och passera.”
Blundar för Ukraina
Ett anmärkningsvärt intryck uppstår när M-riksdagsledamoten Jan Ericson, som på sociala medier ofta profilerar sig med tydligt stöd för Ukraina däribland med flaggan i profilnamnet och dagliga inlägg om landet, samtidigt riktar hårda anklagelser om korruption mot EU-landet. Det sker utan motsvarande kritisk syn av de omfattande miljardflöden som går till Ukraina från Sverige, EU och Nato.
Sveriges militära och civila stöd till Ukraina uppgår till omkring 128 miljarder kronor. Därtill kommer omfattande stödinsatser genom både EU och Nato-länderna sammantaget. Sverige är en av de större europeiska bidragsgivarna till Ukraina.
LÄS ÄVEN: Professor: 30 procent av stödet till Ukraina försvinner i korruption
Parallellt enligt Transparency Internationals Corruption Perceptions Index (CPI) placerar sig Ukraina återkommande runt plats 104 i världen i korruptionsindex, vilket innebär betydligt högre upplevd korruption än många EU-länder. Ungern ligger samtidigt bättre till i samma mätningar, omkring plats 75. Mot den bakgrunden framstår det som inkonsekvent när skarpa korruptionsanklagelser riktas mot vissa länder, medan andra med sämre internationella placeringar sällan möts av samma offentliga ifrågasättande.
Att tala om korruption i Europa kräver konsekvens – något som alltför ofta saknas i den politiska debatten. Ukraina har sedan länge omfattande problem med korruption och placerar sig enligt Transparency International runt plats 100 i världen. Trots reformer och upprepade antikorruptionslöften kvarstår strukturella brister, inte minst i kopplingen mellan politisk makt och ekonomiska nätverk.
LÄS ÄVEN: Zelenskyjs minister slussade ut över en miljard till skatteparadis
Samtidigt som president Volodymyr Zelenskyj framhåller kampen mot korruption har landet skakats av en av de största skandalerna på senare år. I den så kallade ”Midas”-utredningen avslöjade ukrainska antikorruptionsmyndigheter ett omfattande mutsystem i energisektorn, där omkring 100 miljoner dollar misstänks ha förskingrats genom upphandlingar och kickbacks – pengar som har förts ut till skatteparadiset Marshallöarna.
Utredningen har fått långtgående politiska konsekvenser. Den tidigare energiministern, och senare justitieministern, Herman Halusjtjenko har tvingats avgå och därefter åtalats för penningtvätt och deltagande i en kriminell organisation. Samtidigt har personer med nära kopplingar till presidenten pekats ut i härvan.
Ytterligare ett fall i Ukrainas president Volodymyr Zelenskyjs närmaste krets rör hans tidigare stabschef Andrij Jermak, som uppges ha avgått efter att hans bostad genomsökts av antikorruptionsmyndigheter inom ramen för samma utredning. Flera rapporter beskriver hur nätverk kring regeringen och statliga bolag misstänks ha varit involverade, vilket ytterligare har bidragit till bilden av ett system som länge präglats av informella maktstrukturer.
LÄS ÄVEN: Zelenskyjs närmaste man AVGÅR efter anti-korruptionsrazzia
Mot denna bakgrund framstår det som selektivt när kritik mot korruption ensidigt riktas mot Ungern. Även om Ungern har väldokumenterade problem och rankas relativt lågt inom EU, placerar landet sig fortfarande avsevärt bättre än Ukraina i motsvarande internationella jämförelser. Att samtidigt rikta skarp kritik mot ett land för dess korruptionsnivå, samtidigt som man beviljar omfattande ekonomiskt stöd – utan tydligt definierade övre gränser – till ett land med svagare placering i dessa index, riskerar att uppfattas som motsägelsefullt. Detta väcker frågor om huruvida samma måttstock tillämpas genomgående eller om olika länder bedöms utifrån skilda utgångspunkter.
Historia av att inte faktakolla
Den moderata riksdagsledamoten har vid flera tillfällen fått hård kritik i sociala medier för att han uttalar sig om saker som senare visat sig inte stämma.
LÄS ÄVEN: M-topp attackerar Vita huset: ”Måste vara köpta av Putin”
Ett sådant exempel var när han anklagade Vita huset för att vara köpt av Putin, efter att ha delat ett inlägg från ett parodikonto på sociala medier och felaktigt uppgett att det var ett officiellt konto.
Men det slutar inte där. Jan Ericson har även riktat uppmärksamhet mot Tysklands näst största parti – som i vissa mätningar även beskrivs som det största oppositionspartiet – och påstått att partiet skulle vara i samspel med främmande makt.
Han har i samma sammanhang kopplat våldsbrott i landet till en bredare politisk kontext kring migration och hävdat att dessa kan vara påverkade eller utnyttjade i ett större geopolitiskt spel.
LÄS MER: M-topp antyder AFD och ”främmande makt” ligger bakom knivdåden i Tyskland
I ett senare inlägg skriver M-toppen:
”Märkligt att det just veckorna före ett tyskt val genomförs ovanligt många knivdåd på flera platser i Tyskland. Det senaste nu ikväll. Dagen före valet. Vilket utnyttjas av extrempartier. En slump?”
Därefter fortsätter han sitt resonemang med att spekulera i huruvida ”främmande makt ligger bakom, för att påverka ett val”.
LÄS ÄVEN: M-topp: ”Extremt frustrerad” av ”ryska turister” – Guide: ”Det är ukrainska tjejer”
