Närmare 30 miljoner skattekronor vill Malmös socialdemokratiska styre med kommunstyrelseordförande Katrin Stjernfeldt Jammeh i spetsen satsa på konflikthantering i stadens skolor efter helgens massmord på judar i Israel. Svenska och judiska elever står på israelernas sida medan många muslimska invandrarelever stödjer Hamas terror. Motsättningarna befaras urarta i våldsdåd.

Malmö är Sveriges mest mångkulturella stad och en mycket stor del av invandrarna kommer från muslimska länder. Till följd av hög arbetslöshet och högt bidragsberoende i de grupperna är man också landets fattigaste stad.

Skatteintäkterna är låga och bidragsutgifterna omfattande. Det har resulterat i att Malmö går back med en miljard kronor varje år. Att staden inte går i konkurs beror endast på skattebetalarna i resten av landet, skjuter till de pengar som saknas via det så kallade kommunala utjämningssystemet.

Namnet är numera missvisande då i princip endast Stockholm går plus. Pengarna i systemet kommer i stället från statskassan och utgör ett rent statsbidrag.

Malmös höga muslimska invandring har också lett till att de judar som bott länge i staden börjat flytta ut i allt större antal. Utflyttningen tros accelerera i spåren av att sympatisörer till Hamas tagit till gatorna och firat att 1 200 judar fick sätta livet till i helgens terrordåd.

Mellanösternkonflikt i Malmös skolor

En annan konsekvens av den höga andelen utomvästliga migranter i Malmö och de senaste händelserna i Mellanöstern är att motsättningarna i skolorna ökar. Staden brottas sedan länge med omfattande problem med antisociala och kriminella elever med invandrarbakgrund men dessa förvärras nu.

Den socialdemokratiska kommunledningen, vars budget alltså går med en miljard minus varje år vill nu satsa 29 miljoner kronor på vad man kallar krisstöd i Malmös skolor. Konkret handlar det om att hantera konflikter som uppstår när svenska och judiska elever tar avstånd från helgens palestinska terrordåd samtidigt som andra elever med bakgrund från regionen ser massordet på judar som en del i den palestinska “frihetskampen”.

Många i Malmö har direkta band till den nu accelererande konflikten mellan Israel och terrorstämplade Hamas. Mer konkret har de direkta band till den palestinska terrororganisationen. På den motstående sidan finns en lite grupp elever med judisk bakgrund som kan sägas ha band till Israel men lejonparten utgörs av svenskar som inte har några band överhuvudtaget till Mellanöstern men finner det självklart att ta ställning mot terroristerna.

– Vi kommer att föreslå kommunstyrelsen att göra ett rätt stort stödpaket till Malmös grundskolor, gymnasieskolor och fritidsgårdar, säger kommunstyrelseordförande Katrin Stjernfeldt Jammeh (S), i en kommentar till media.

Kommunstyrelsen ska ta ställning till förslaget när man sammanträder på onsdag i nästa vecka. Akut vill Socialdemokraterna slussa in närmare 10 miljoner skattekronor i projektet som man beskriver som konfliktstöd och krishantering.

Satsar 30 miljoner skattekronor

I ett andra skede vill man lägga in en post i stadens budget för nästa på närmare det dubbla beloppet. Utöver det ska ytterligare två miljoner satsas på att samordna det man kallar “arbetet mot islamofobi”, det vill säga på att stödja elever som håller på Hamas, hyllar massmorden på judar och känner sig kränkta av att kritiseras för sin åsikt.

Däremot tycker Katrin Stjernfeldt Jammeh inte att någon extra satsning med anledning av det inträffade behövs för att stärka arbetet mot antisemitism. Hon jämställer i sin motivering till mångmiljonsatsningen Hamas terror med Israels försvar.

– Hamas attack i Israel och Israels motanfall i Gaza drabbar väldigt många också i Malmö. Många palestinier känner sig utsatta när de beskrivs avhumaniserat på sociala medier, förklarar hon.

I skenet av miljardunderskottet i budgeten hoppas Katrin Stjernfeldt Jammeh att staten nu ska vara villig att skjuta till de 30 miljoner kronor som projektet sammanlagt kommer att kosta. Man befarar också att det kan begås våldshandlingar mot stadens synagogor och moskéer och önskar få pengar från staten även för att stärka säkerheten kring dessa byggnader.