De ukrainska flyktingar som uppehåller sig i Sverige gör det i enlighet med EU:s så kallade massflyktsdirektiv. Det är tidsbegränsat, löper ut om ett år och kommer sannolikt inte att förlängas. Det innebär att de cirka 40 000 ukrainare som sökt skydd i Sverige antingen måste återvända hem eller söka asyl.

”Det är inte troligt att massflyktsdirektivet kommer förlängas efter 2025”, säger Per Löwenberg på Migrationsverket till SVT. Vad som då ska hända med de runt 40 000 ukrainare som flytt kriget i hemlandet och befinner sig i Sverige är oklart.

Reglerna för den som uppehåller sig i ett land enligt EU:s massflyktingdirektiv skiljer sig markant från de vanliga asylreglerna. Den ekonomiska ersättningen är lägre, man har inte rätt till SFI och kan inte få arbetstillstånd.

Löper ut tidigt nästa år

Hur länge kriget i Ukraina kommer att pågå är det ingen som vet. Vad man vet är däremot att rätten att vistas i Sverige enligt EU:s massflyktsdirektiv löper ut vid den här tiden nästa år.

De ukrainska flyktingarna har då att välja på att resa hem även om kriget fortfarande rasar. Det kan vara möjligt för vissa och många har redan gjort det, företrädesvis till de delar av landet som inte är krigsdrabbade.

Kan leda till asylkaos

Det andra till buds stående alternativet är att söka asyl i Sverige på sedvanligt sätt. Det kan dock leda till något som närmast kan beskrivas som ett sammanbrott för Migrationsverkets handläggningsrutiner.

Konkret kan det innebära 40 000 asylansökningar i ett slag på Migrationsverkets bord. Det kan i sin tur leda till extremt långa handläggningstider.

Många ukrainare skulle kunna ansöka om arbetstillstånd när deras rätt att stanna enligt EU:s massflyktingdirektiv löper ut, och troligen också kunna få jobb. Men det är inte tillåtet. Sådana ansökningar måste göras från hemlandet.

Nästan bara kvinnor och barn

I motsats till migrantströmmarna från tredje världen där unga män är starkt överrepresenterade och motivet oftare välfärdsrelaterade än att fly från krig, är nästa alla flyktingar från Ukraina kvinnor och barn. Männen har stannat för att strida mot ryssen.

– Vi är alla otroligt tacksamma för möjligheten att vara i Sverige. Samtidigt är det en stor stress för oss att inte veta vad som kommer hända. säger Kateryna Golod som flytt kriget med sin mamma och dotter till SVT.

Lagar och regler kan ändras men ännu finns inga besked från regering och riksdag om vad i den vägen som diskuteras inför att tidsfristen för EU:s massflyktsdirektiv löper ut en bit in på nästa år.