Ett förslag framtaget av den moderata partiledningen om att ytterligare inskränka det kommunala självbestämmandet genom att frånta dem det veto de idag har att säga nej till vindkraftsutbyggnad, har skapat stora motsättningar internt i partiet.

Att inskränka kommunernas självstyre är något som Socialdemokraterna hittills haft något av patent på med den så kallade bosättningslagen som främsta exempel där kommunerna tvingas ta emot migranter de inte har bostäder, skolplatser, vård- och omsorgsresurser eller ekonomin att klara av att hantera.

Moderaterna har, mot vad många beskriver som röda totalitära maktfasoner, profilerat sig som det frihetliga alternativet. När partiet nu innehar regeringsmakten lockas man dock använda den på liknande sätt som tidigare röda och rödgröna regeringar.

Mer konkret handlar det om hur man ska hantera den växande oviljan ute i kommunerna att ge plats åt stora vindkraftsparker med alla de allvarliga och negativa konsekvenser dessa för med sig för lokalmiljöns livskvalitet. Kommunerna har vetorätt att säga nej till den sortens invasiva exploatering och allt fler använder sig också av möjligheten.

Vill ge partiet en mjukare energipolitisk profil

Även om den nya blågula regeringen jämfört med de tidigare röda och rödgröna dito har flyttat det energipolitiska fokuset mer i riktning mot kärnkraft så har man fortfarande tämligen långtgående utbyggnadsplaner för vindkraften. Så att kommunerna inte spelar boll är ett problem även för Kristersson.

Dessutom har partiets spinndoktorer talat om för honom att kärnkraft uppfattas som något hårt och maskulint som främst attraherar manliga väljare medan vindkraft upplevs som mer mjukt och kvinnligt. Än värre är att partiet, genom SD-samarbetet och samsynen med dem om att sänka reduktionsplikten och priserna på bensin och diesel, fått en reaktionär stämpel av att vara “fossilhöger” som tros stöta bort kvinnliga väljare i än högre grad.

Moderaterna lider av ett visst kvinnligt underskott på väljare och här ser statsministern tillika M-ledaren en möjlighet för partiet att växa för att fortsatt vara det dominerande i det blågula laget, en position man riskerar att förlora till Sverigedemokraterna.

Det vill man till varje pris undvika då SD deklarerat att man inte kommer att acceptera att i ytterligare ett val stå vid sidan om regeringen, utan antingen vara en fullvärdig del av den alternativt gå i opposition.

LÄS ÄVEN: Vision om 100 procent förnybart sågas: ”En fantasi”

Viktigt vara största Tidöparti

Även om Kristersson kan tänka sig att ge SD ministerposter för att säkra ett fortsatt regerande vill han undvika att Åkesson som ledare för det största partiet i konstellationen får legitimiteten att kräva både att bli regeringsbildare och statsminister.

Inför 2026 behöver M därför se till att bli det tydligt större partiet av de två. Och ska man se till siffrorna i det förra valet ser det inte bra ut för Moderaterna – eller för de övriga två regeringspartierna heller för den delen. Samtliga tre backade, SD var det enda partiet som gick framåt.

Hård kritik inom partiet

Men M-ledningens strategi för att vinna kvinnliga väljare och klimatmedvetna medelklassväljare i storstad genom att inskränka kommunernas rätt att stoppa vindkraft de inte vill ha, stöter på rejäl patrull inom partiet. En “kritikstorm” beskrivs det som.

Ovanpå förslagets politiskt totalitära prägel är många i partiet också extremt missbelåtna med det påbud som gått ut att alla aktiva i partiet måste sluta upp bakom förslaget. Utåt vill M-ledningen att det ska se ut som att det råder enighet. Den ambitionen har dock redan kommit på skam.

– Att man inte ska få ha en åsikt känns galet, säger Johan Abrahamsson, M-ordförande i Västra Götaland, när Expressen ringer runt för att ta pulsen på stämningen.

LÄS ÄVEN: Sveriges elförsörjning klarar inte grön omställning

Kan nu tänka sig “gröna stålskogar”

I valrörelsen profilerade sig det blågula regeringsalternativet som klart i energipolitisk opposition till den rödgröna regeringen vars massnedläggning av fullt fungerande kärnkraft i förtid och misslyckade försök att ersätta den med vindkraft starkt bidragit till både skyhöga elpriser och elbrist.

Men efterhand som M, KD och L suttit in stolarna i Rosenbad har retoriken förändrats. Endast Sverigedemokraterna står fast vid vad man tidigare sagt.

Ebba Busch tuffa besked till väljarna före valsöndagen i september om att man ute i glesbygdskommunerna skulle slippa ”gröna stålskogar” om man röstade bort Magdalena Andersson & Co har tystnat och ersatts av att det nog måste byggas en hel del vindkraft ändå och att landsbygdsborna nog får tugga i sig det och gilla läget.

Och de som sätter sig på tvären får nu alltså veta att de kommer att fråntas rätten att säga ifrån, om Kristerssons regering får som de vill. Som argument anges att det tar för lång tid att bygga tillbaka och utöka kärnkraften och att man därför måste göra det enklare i stället för svårare att bygga mer vindkraft.

Mer rödgrön även i bilfrågan

Långt ifrån alla väljare är eniga om den strategin är vare sig lämplig eller har utsikter att fungera, och man uppfattar det också på många håll som ett vallöftessvek. Och det senaste förslaget från M-ledningen syftande till att bana väg för snabbare utbyggnad av vindkraften genom att vrida det kommunala självbestämmandet ur händerna på vindkraftskritiska kommuner faller alltså inte i god jord heller plan de aktiva inom partiet.

Vindkraften är heller inte den enda fråga där Kristerssons regering börjat låta förvillande lik den tidigare rödgröna. Man anammar nu alltmer en MP-liknande politik om att förbjuda biltrafik i synnerhet i storstäderna. Det hoppas man också ska vinna över kvinnliga och “klimatsmarta” väljare.

LÄS ÄVEN: Centralbankschef: Snabb grön omställning riskerar skada samhället allvarligt

Påtryckningar från näringslivet

Det är inte bara från vänsterhåll som Kristerssons incitament för att bli mer vindkraftvänlig och bilfientlig kommer. Näringslivet har storsatsat på det gröna under de tidigare mandatperioderna och haft stora fördelar med gynnsamma villkor för detta.

Det vill man inte ska gå om intet och har därför låtit sina lobbyister springa ned korridorerna i Rosenbad för att övertala Kristersson och de andra ministrarna att lyssna mer på dem än på de väljare som röstade fram dem.

– De har ringt hela tiden, och varit extremt tydliga med att den gröna omställningen förutsätter en utbyggnad av vindkraften, säger “en källa med insyn” till Expressen.

Kan bli skarp partipolitik efter partistämman

Än så länge ligger mycket på förslagsstadiet och är inte officiell M-politik men det kan förändras i oktober när man håller sin partistämma. Och därför har det hetta till rejält inom partiet hos de delar som inte vill se det förvandlas till något MP light.

Än mer främmande än själva målet ställer man sig till medlen, att kopiera totalitära S-metoder för att driva igenom sin nya vindkraftspolitik och köra över gräsrötterna ute i glesbygds- och kustkommunerna som är de som kommer att drabbas.

LÄS ÄVEN: Noll lönsamhet i stora vindkraftsprojekt

Tvång och mutpengar

Förslaget Har två delar. Det innefattar dels att frånta kommunerna rätten att säga nej till vindkraftsparker men dels också mutpengar för att pressa kommuner som idag ofta befinner sig i ekonomiskt trångmål att säga ja, även om man ogillar vindsnurrorna.

Att man vill ta ifrån kommunerna det här verktyget hävdas bero på att ett nej ofta kommer i ett sent skede när vindkraftsaktörernas planer redan är långt framskridna. Men det argumentet anser M-ordföranden Johan Abrahamsson i Västra Götaland inte håller.

I stället menar han att aktörerna ofta mörkar eller spelar ned hur omfattande ingrepp det kommer att bli – exempelvis kan man lova snurror som inte är mer än 100 meter höga men sen när man tror att kommunen ska tycka att det är för sent att säga nej så dubblar man höjden till 200 meter. Abrahamsson anser att kommunen fortsatt då ska ha rätt att säga stopp, även om det skapar olägenheter för vindkraftsbolagen.

Har stora distrikten emot sig

I nuläget ser det ut som att Kristersson går mot ett nederlag på partistämman. Även de två andra stora distrikten, Skåne och Stockholms län är kritiska till till principen att göra som de rödgröna och gå in skära i det kommunala självbestämmandet.

– I Skåne har vi en lång tradition av att värna det lokala självstyret, och i ljuset av det har jag svårt att se att en begränsning av det kommunala vetot skulle vinna gehör hos de skånska ombuden, säger Gustav Schyllert, förbundsordförande för M i Skåne, till Expressen.

Samma grundinställning ventilerar Michaela Fletcher, förbundsordförande för Moderaterna i Stockholms län och kommunstyrelsens ordförande i Österåker. Hon säger sig inte ha läst hela klimatpropositionen men det tycker hon inte behövs för att kunna ta ställning inte bara mot denna utan varje form av inskränkning av det kommunala vetot.

För Kristersson är det ett nederlag att inte få med sig Stockholm vars väljare är de han främst vill attrahera med förslaget och en grönare, mjukare och mer kvinnlig profilering av partiet. Fletcher menar att det Kristersson har skapat är en skrivbordsprodukt medan hon som lokalordförande bättre har örat mot marken om vad väljare som kan tänka sig rösta på M vill se för energipolitik.

– Jag tror partiledning och spinndoktorer bör tänka på att det är vi ute i kommunerna som är närmast väljarna, säger hon till Expressen.

Kritik kommer också från ungdomsförbundet Muf. Inte minst tycker man att förslaget andas ett stort mått av hyckleri när man vill köra över folkviljan i glesbygdskommuner samtidigt som man i Stockholm knappast föregått med något vägvisande exempel utan tvärtom kategoriskt sagt nej till all vindkraftsutbyggnad de senaste sex åren.

LÄS MER: BILDEXTRA: Så vill vindkraftsbolag omvandla Sveriges kust

Kräver att vetorätten tvärtom förstärks

I Kronobergs distrikt säger den lokala M-ledningen inte bara nej till att det tafsas på det kommunala vetot. Man kräver dessutom att det utvidgas och blir än starkare än det är idag. En motion om detta är inlämnad till årsstämman av riksdagsledamoten Oliver Rosengren (M) som även är förbundsordförande i distrikt Kronoberg. Den väntas får ett starkt stöd.

– Vi vill förstärka vetot så att alla kommuner som har invånare som drabbas av vindkraften ska ha veto. Inte bara den kommun där vindkraftverket fysiskt ligger, säger han till Expressen.

Rosengren säger vidare att han de senaste åren träffat många förtvivlade människor som drabbats av vindkraften men som nekas ersättning och dessutom inte kan flytta då deras hus rasat drastiskt i värde och inte kan säljas.

Många törs inte gå ut vintertid av rädsla för att träffas av istappar som lossnar från rotorbladen och slungas iväg som projektiler. Andra har fått sin nattsömn förstörd av det oljud snurrorna genererar.

Gemensamt är att de känner sig rättslösa och vill få mer att säga till om, inte mindre som Kristersson föreslår. Rosengren slår fast att det viktigt att den enskilda och lilla människan känner att Moderaterna är ett parti som skyddar dem från att bli överkörda av både staten och kapitalet.

Kristersson uppges ha satsat mycket av sin personliga prestige i att få förslaget som avskaffat kommunalt veto godkänt och det skulle underminera hans auktoritet både som partiledare och statsminister om han får bakläxa på partistämman i oktober. Han tros därför gör precis allt han för att tvinga igenom det.

LÄS ÄVEN: Vindkraftspark i Västervik stoppas av överdomstol