Parallellt med höjda bensin- och elpriser har även priserna på mat rusat under den senaste tiden. Enligt matjättarna själva är det något som kommer att hålla i sig och dessutom förvärras ytterligare. Vinnare på situationen har blivit lågpriskedjorna.

På måndagen släppte SCB siffror som visar att livsmedelspriserna steg uppemot dubbelt mot den allmänna inflationen i januari, jämfört med januari i fjol. I branschen tror man på en fortsatt ökning.

Klas Balkow, vd för Axfood med Hemköp och Willys, ser “ett stökigt år” framför sig. Efter 15 år av låga matprishöjningar och höjda reallöner till att radikalt behöva ändra sitt köpbeteende beskriver han som “en explosion”.

LÄS ÄVEN: Rekordmånga hushåll beroende av matbanker

– Leverantörerna ville ha mer betalt eftersom deras insatsvaror blev dyrare, det var problem med varuförsörjningen, som ledde till en del tomma hyllor i somras.  Hela branschen fick jobba hårt för att få ihop transporterna – en hel del chaufförer var från Ukraina, säger han till DN.

Konsekvenserna har bland annat blivit att man köper färre varor, väljer egna varumärken i högre grad, utnyttjar kampanjerbjudanden och drar ner på ekologiska varor.

Han nekar till att man skulle ta tillfället i akt att höja matpriserna extra mycket och skylla på inflationen.

Fortsatt högt tryck

Under 2023 ser han inte att trycket skulle kunna minska.

– Vi kommer att ha ett fortsatt högt tryck om prishöjningar från leverantörerna och jag ser ingen avmattning i närtid. Förhoppningsvis avtar den höga inflationen mot slutet av året, säger Klas Balkow.

Både hos Ica och Coop minskar försäljningsvolymerna och alltfler vänder sig till lågpriskedjorna.

Trisslotten kung

Nedan det blev mindre färsk fisk, färre grönsaker, mindre ost, smör och juice för många under 2022 rådde inget på dagligvaruhandels ohotade etta – trisslotten.

LÄS ÄVEN: Matpriserna i Sverige skenar värre än i grannländerna

En annan viktig sak för svenska folket är kaffet där man endast köpte nio procent mindre trots att priset gått upp 36 procent.