Nato planerar skicka ytterligare 100 miljarder euro – motsvarande omkring 1 150 miljarder svenska kronor – till Ukraina. Satsningen påstås syfta till att ”skydda” militäralliansens planer i Östeuropa från en eventuell Trump-seger i det amerikanska presidentvalet i höst.

Det är Politico som först skriver om den storslagna planen under tisdagen. Den Washington-baserade nyhetssajten har pratat med två icke namngivna diplomater som informerar om att Nato skissar på en femårig finansieringsplan för Ukraina på 100 miljarder dollar.

Bakgrunden är rädslan för att Donald Trump vinner det amerikanska presidentvalet i höst. Republikaner i USA:s kongress fortsätter blockera ett stödpaket på 60 miljarder dollar – pengar till vapen som desperat behövs vid fronten mot Ryssland.

Trump väntas om han vinner vilja förhandla fram ett avslut på kriget, och sannolikt tvinga Ukraina till landavträdelser.

Genom att snickra ihop ett eget stödpaket till Ukraina, som inte är beroende av att folkvalda lagstiftare sätter sig på tvären, vill militäralliansen ”skydda sig själv från Donald Trumps återkomst”, heter det.

Då kan kriget lättare finansieras i framtiden, oavsett vilka makthavare Nato-ländernas medborgare röstar fram.

Långsiktigt stöd

Under onsdagen träffas utrikesministrarna för Natos medlemsländer i Bryssel. Under mötet diskuteras ett långsiktigt stödpaket till det krigsdrabbade landet. Valutan på de 100 miljarder som diskuteras rapporteras nu vara euro.

– Vi måste säkerställa ett pålitligt och förutsägbart säkerhetsstöd till Ukraina på lång sikt, säger Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg vid en pressträff.

Stoltenberg betonar upprepade gånger att det mindre kommer handla om kortsiktigt stöd och mer om ”mångåriga löften”.

En tysk journalist undrar över de 100 miljarder euro det talas om, och om det så kallade Ramstein-formatet ska överges till förmån för direkt stöd från Nato.

– Jag kommer inte gå in på detaljer, svarar Nato-toppen och påpekar att inga beslut ännu fattats.

”Krigspsykos”

Det råder emellertid stor enighet bland Natos utrikesministrar om huruvida det är en god idé att låta Nato som allians backa upp Ukraina, istället för direkt bilateralt stöd från medlemsstaterna. Såväl Spaniens som Italiens utrikesministrar utrycker sig skeptiskt om planerna.

Det starkaste motståndet kommer från Ungern. Landets utrikesminister Péter Szijjártó säger i ett uttalande inför onsdagens möte att ”Ungern inte kommer stödja något Nato-förslag som riskerar dra alliansen närmare krig eller byta dess inriktning från att vara en defensiv till en offensiv koalition”.

Under torsdagseftermiddagen varnar han i ett nytt utspel för att Nato drabbats av ”krigspsykos” och att det därför finns en ”överhängande risk för eskalering”.

Andra Nato-toppar, som Tysklands utrikesminister Annalena Baerbock, kallar Stoltenbergs hundramiljarders-plan för ”rätt och riktig”. Även exempelvis Lettland stöder förslaget.

Och USA:s utrikesminister Antony Blinken passar under torsdagen på att upprepa att Ukraina ska bli medlem i Nato, och hävdar att det inom alliansen finns ett ”bergfast” stöd för det förslaget.