Kor kollapsar av klimatfodret Bovaer i Danmark – oron sprider sig till Sverige

När Danmark gjorde det kemiska fodertillskottet Bovaer obligatoriskt för landets mjölkgårdar gick det bara några veckor innan rapporter kom om kor som slutade äta, tappade mjölkproduktion, föll ihop – och i flera fall dog. Nu växer oron även i Sverige, där både mejerier och enskilda bönder tidigare testat preparatet. Samnytt har talat med två svenska mjölkproducenter om vad som hänt i Danmark, vad de själva sett – och hur långt klimatpolitiken egentligen får gå.

När den danska regeringen den 1 oktober införde ett lagkrav om att tillsätta metanhämmaren Bovaer i mjölkkornas foder var ambitionen tydlig: Danmark skulle bli föregångsland i klimatpolitiken. På pappret såg det okomplicerat ut. Preparatet hade granskats av EU:s livsmedelssäkerhetsmyndighet EFSA och ansågs säkert. Målet var att minska metanutsläppen från landets kor.

LÄS ÄVEN: Danska bönder larmar: ”Klimatfoder gör våra kor sjuka”

Men inom bara några veckor började bönder i hela landet slå larm. Flera mjölkproducenter vittnade om att korna blev slöa, tappade aptit, sjönk snabbt i mjölkproduktion och i vissa fall föll ihop. Danska TV2 rapporterade att bondeorganisationerna tog emot mängder av samtal från ”olyckliga lantbrukare” som inte kände igen sina besättningar efter införandet.

I Farmers Guardian berättade flera danska bönder att de sett ett tydligt mönster: när Bovaer togs bort från fodret blev djuren bättre efter bara några dagar. När tillsatsen återinfördes kom problemen tillbaka. Detta ledde till att den danska veterinärmyndigheten och Aarhus universitet inledde en akut utredning för att samla in data för att förstå vad som hänt.

Händelserna har väckt uppmärksamhet långt utanför Danmarks gränser. Svenska bönder som tidigare testat Bovaer följer utvecklingen med växande oro – och många försöker nu räkna ut vad som skulle hända om ett liknande krav infördes i Sverige.

En första sammanställning från den danska rådgivnings- och forskningsorganisationen SEGES Innovation visar att 551 mjölkgårdar besvarat en enkät efter införandet av Bovaer.

Av dessa uppgav 365 gårdar minskat foderintag och 376 minskad mjölkproduktion. I 349 fall rapporterades även en ökning av matsmältnings- och ämnesomsättningsproblem, inklusive diarré, feber och typiska symptom för tarm- och våmrelaterade sjukdomar. SEGES poängterar även att många gårdar ändrat flera faktorer parallellt med tillsatsen — vilket gör det svårt att med säkerhet koppla alla problem direkt till Bovaer.

Svenska erfarenheter: ”Vi såg aldrig någon skillnad – men nu undrar man”

En av dem som har praktisk erfarenhet av Bovaer är mjölkbonden Paulina West i Nordingrå. Hon deltog i ett svenskt pilotförsök innan projektet avvecklades. Hon beskriver för Samnytt att användningen hos dem inte gav några märkbara effekter.

– Vi har ju slutat med det nu. Men vi har aldrig sett någon skillnad på korna. Varken före eller efter vi har provat, säger hon.

LÄS ÄVEN: Så säger mejerierna om Bovaer

Men de danska rapporterna får henne att fundera.

– Jag har hört på omvägar att de har mycket högre dos i Danmark. Jag kan inte lova att det är så, men om det är dosen som gör att de blir dåliga – då är det ju något som inte stämmer.

Samnytts genomgång av tillgängliga danska och svenska källor visar att det inte finns några belagda skillnader i den rekommenderade doseringen av Bovaer mellan Danmark och de försök som gjorts i Sverige. Både danska och svenska projekt har utgått från samma riktlinjer från EU:s livsmedelssäkerhetsmyndighet, EFSA.

De danska rapporterna om kollapsade eller sjuka kor verkar därför inte kunna förklaras med någon högre eller avvikande dosering, utan måste sökas i andra faktorer – något som nu utreds av de danska myndigheterna.

Om det bevisligen är skadligt – då funkar det ju inte. Jag skulle inte använda det om mina kor blev sjuka av det. Korna går först.

Paulina West, mjölkbonde i Nordingrå

Utöver frågan om själva tillsatsen återkommer Paulina West flera gånger till en bredare frustration över hur klimatpolitiken har kommit att påverka synen på jordbruket. Hon beskriver ett läge där hon och andra mjölkbönder upplever sig hårt pressade av både opinion och politik, samtidigt som deras verksamhet ofta utmålas som ett av de största klimatproblemen.

LÄS ÄVEN: Minskad matproduktion och ”grön omställning” – är det butikernas fel att matpriserna skenar?

West menar att detta bygger på en förenklad bild av både kor och utsläpp. Hon pekar på att antalet kor i Sverige är betydligt lägre än tidigare och att djuren ingår i ett naturligt kretslopp, där utsläppen binds upp igen i mark och växtlighet. Det är, som hon uttrycker det, inte korna som är problemet.

Samtidigt riktar hon kritik mot att klimatdebatten alltför sällan skiljer mellan biologiska utsläpp från jordbruket och de fossila utsläpp som kommer från industri, olja och gas. Hon återkommer till att jordbrukets utsläpp ger något tillbaka – mat, biologisk förnybarhet och markbunden kolcykel – vilket skiljer sig från de utsläpp som skapas när man ”gräver upp kol och olja från backen”.

När allt läggs ihop i samma kategori blir det, enligt henne, lättare att lägga ytterligare krav på lantbrukarna, samtidigt som industrins utsläpp fortsätter. West återkommer flera gånger till hur uppgivet det känns att jordbruket gång på gång lyfts fram som huvudproblemet, trots att det enligt henne är en av de sektorer som faktiskt redan är en del av det naturliga kretsloppet.

Om Bovaer skulle visa sig orsaka de sjukdomsfall som rapporteras i Danmark – skulle du kunna tänka dig att använda det igen?

– Om det bevisligen är skadligt – då funkar det ju inte. Jag skulle inte använda det om mina kor blev sjuka av det. Korna går först.

Utöver Danmark har nu också Norge reagerat på larmen. Den största norska mjölkinköparen, Norsk Melkeråvare, meddelade att man temporärt pausat användningen av Bovaer som ett försiktighets­steg efter de danska rapporterna, även om man ännu inte dokumenterat negativa effekter i Norge.

”Det här är inte bara en fråga om Bovaer – det är en fråga om klimatpolitiken”

Claes Jonsson är en av de mer profilerade rösterna inom svensk mjölkproduktion och har länge varit aktiv i debatten om lantbrukets villkor. Som ordförande i organisationen Sveriges Mjölkbönder, och med egen gård i Tibro, har han gjort sig känd för att öppet ifrågasätta klimatpolitiska styrmedel som enligt honom saknar vetenskaplig grund och riskerar både djurvälfärd och lantbrukets ekonomi. Samnytt kontaktar Jonsson och ställer frågan:

Vad var din första reaktion när du hörde att danska kor kollapsar och dör efter att ha fått den metanreducerande tillsatsen Bovaer?

– Egentligen blir jag inte förvånad. Det är ju inte utprovat ordentligt. Sen är det ju också så att rekommendationerna har varit från företagen som säljer det. Rent logiskt, om ett företag tar fram en produkt så vill de ju givetvis tjäna pengar på det. Men varför ska det då bara ges i 80 dagar? Det måste ju finnas en anledning till att det är begränsat till 80 dagar.

Så den information och de rekommendationer ni har har fått, det är från tillverkaren av preparatet?

– Ja, det är ju det vi har läst oss till.

LÄS ÄVEN: Producent betalade för studie som visar att kontroversiell klimat-kemikalie till mjölkkor är säker

Förstår vi dig rätt att du menar att det kan finnas en risk att använda preparatet i mer än 80 dagar?

– Ja, det måste ju finnas en anledning till att det är begränsat till just 80 dagar. Och i vilket fall så kanske det hade varit bättre att ge en lägre dos under fler dagar. Som det ser ut nu så verkar det ju som att det måste lagras in i djurkroppen.

Mycket av kritiken mot medlet Bovaer har ju handlat om att vi tvingas ge våra djur kemiska preparat – djur som vi sedan också äter. Är konsumenterna medvetna om riskerna med detta, tror du?

– Jag håller med dig i din frågeställning, men jag menar att den stora frågan här egentligen inte handlar om Bovaer eller någon annat metanhämmande preparat, utan hur man har lyckats få folk att tro att ett djur skulle kunna ändra klimatet. Det är så jävla dumt, rent ut sagt.

Ingen tjänar på detta. Vi bönder tjänar inte på det, korna mår inte bättre av det och konsumenten får dyrare mat. De enda som tjänar på detta är tillverkaren av preparaten. Och politikerna får samtidigt leva ut sin klimatneuros.

Claes Jonsson, ordförande Sveriges Mjölkbönder

Han riktar kritik mot både politiska beslut och ekonomiska föreningar som han menar drivs av viljan att visa klimatresultat oavsett konsekvenser.

– De är så bundna vid att skapa minskande klimatpåverkan att de gärna vill ha ett sådant här preparat. Det blir ett enkelt sätt att sänka siffrorna. När vi talar om vad som händer i Europa i stort, kopplat till klimatpolitiken, suckar han tungt. Han fortsätter:

– Europa håller ju på att ta död på sig självt. Det här är inte relevanta åtgärder. Det är fortfarande nästan 90 procent av all energi i världen som kommer från olja, kol eller gas. Om vi då minskar metanet från våra kor – det har ingen betydelse.

LÄS ÄVEN: Larmet: Desinformation om klimatet förvärrar krisen

Konsumenterna styr ju ibland vad som produceras, skulle du vilja se, om det blev ett lagkrav i Sverige, att matprodukter märktes med om det kom från en Bovaerfri gård till exempel?

– Jag tycker vi vänder på det och säger så här: det bästa konsumenten kan göra är att inse att kon inte påverkar klimatet. Och därför istället hjälper oss mjölkbönder med att kämpa emot alla sådana här krav, oavsett hur dessa krav ser ut. Om det blir lagkrav, då är det ju illa, men politikerna borde inte ens kunna tänka tanken.

Jonsson sammanfattar sin syn på utvecklingen:

– Ingen tjänar på detta. Vi bönder tjänar inte på det, korna mår inte bättre av det och konsumenten får dyrare mat. De enda som tjänar på detta är tillverkaren av preparaten. Och politikerna får samtidigt leva ut sin klimatneuros.

LÄS ÄVEN: Arla matar kor med metandämpande tillsats utvecklat av Bill Gates

Han återkommer också till det biologiska kretslopp han menar att klimatdebatten ignorerar.

– Allt är ju ett kretslopp. Det släpps ut metan från korna som bryts ner till koldioxid. Som blir till växter igen. Så går det ju varvet runt, då kon äter upp växterna igen. Och vi får högkvalitativt protein. Men om det nu dessutom visar sig att Bovaer är farligt, då har det ju mist alla proportioner.

Ett vägskäl för svenskt lantbruk

Den danska krisen pågick i mindre än en månad innan myndigheterna tvingades ingripa. Vad som ligger bakom sjukdomsfallen är ännu oklart: dosering, fodersammansättning, en okänd interaktion – eller själva tillsatsen. Men även i Sverige växer frågan om hur långt klimatpolitiken ska få styra vad som hamnar i djurens foder. Och därefter i våra magar.

Den danska utvecklingen har samtidigt aktualiserat en mer grundläggande diskussion som nu hörs allt tydligare bland lantbrukare i både Danmark och Sverige: om själva klimatmålen, så som de formulerats på EU-nivå, är realistiska och om de tar tillräcklig hänsyn till biologiska system.

För Paulina West är svaret tydligt: djuren går alltid först. För Claes Jonsson har utvecklingen blivit en symbol för en större osäkerhet – inte bara kring ett enskilt preparat, utan kring hela idén om att djurhållningen ska bära en central roll i Europas klimatmål. Deras svar skiljer sig i ton men inte i innehåll: ingen av dem vill se politiska krav som riskerar djurens hälsa eller gårdarnas överlevnad.

Den danska utvecklingen har samtidigt aktualiserat en mer grundläggande diskussion som nu hörs allt tydligare bland lantbrukare i både Danmark och Sverige: om själva klimatmålen, så som de formulerats på EU-nivå, är realistiska och om de tar tillräcklig hänsyn till biologiska system.

LÄS ÄVEN: Tidigare Greenpeace-topp: Klimatkrisen är en bluff

Flera bönder beskriver hur ambitionen att snabbt sänka jordbrukets metanutsläpp kan kollidera med hur djur faktiskt fungerar, och att målen i sig ibland upplevs som politiskt bestämda snarare än naturvetenskapligt förankrade. Den danska krisen har därför väckt frågor om huruvida beslutsprocessen bakom klimatpolitiken är tillräckligt robust – och om riskerna för följdfel är större när politiska tidsplaner styr mer än praktisk erfarenhet.

Tills resultaten av den danska utredningen presenteras fortsätter svenska mjölkproducenter att följa utvecklingen tätt. Oavsett slutrapportens innehåll står en större fråga kvar: hur klimatmål och jordbrukets villkor ska balanseras i framtiden.

LÄS ÄVEN: Forskare: Konsensus om klimatkrisen är ’skapad’

För många handlar det inte om att motsätta sig förändring, utan om att säkerställa att de mål som sätts – och de metoder som införs för att nå dem – tar hänsyn till djurens hälsa, lantbrukets funktion och den faktiska biologiska verklighet som produktionen bygger på. Den danska erfarenheten har gjort den frågan mer akut än tidigare, och debatten om klimatmålens riktning lär fortsätta långt efter att krisen i Danmark är utredd.