De upplopp med åtföljande vandalism, butiksplundring och mordbränder som iscensatts i samband med den rasidentitära Black Lives Matter-rörelsens framfart efter att den svarte livsstilskriminelle drogmissbrukaren George Floyd avled under ett polisingripande har resulterat i rekordhöga kostnader. Kraven på försäkringsbolagen från drabbade näringsidkare och privatpersoner uppgår så här lång till uppemot två miljarder dollar. Det rapporterar Daily Mail.
Det handlar om 140 städer i USA som drabbats av Black Lives Matter-vandalernas framfart. Det började i Minneapolis och spred sig sedan över stora delar av USA. I 21 stater har den nationella insatsstyrkan måst sättas in för att stävja oroligheterna. Sex personer ha dött och ett stort antal skadats under kravallerna.
Det var den 25 maj som den för grova brott flerfaldigt dömde drogmissbrukaren George Floyd greps av polis i Minneapolis efter att en butiksinnehavare anmält honom för att ha försökt prångla ut falska sedlar. Floyd avled under polisingripandet efter att ha drabbats av andningssvårigheter.
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
Svart makt-grupperingar som Black Lives Matter har gjort gällande att dödsfallet ska tillskrivas rasistisk polisbrutalitet men den offentliggjorda film som dokumenterar hela ingripandet ger inte stöd för de påståendena. Samtidigt har obduktionsrapporter visat att Floyd var svårtt hjärtsjuk och dessutom hade intagit en mycket stor kvantitet av den livsfarliga drogen fentanyl när han greps, vilket mycket pekar på som huvudsakliga orsaker till att gripandet slutade illa.
Händelsen ledde trots detta till omfattande och våldsamma raskravaller till vilka även våldsbejakande vänsterterrorister från bland annat Antifa anslöt sig. I en omfattning som inte setts på länge har egendom vandaliserats, butiker plundrats, bilar stuckits i brand och människor utsatts för våld när horder av våldsverkare tagit till gatorna under förevändning att protestera mot rasism och polisbrutalitet.
Nytt kostnadsrekord
Nu ska det som rivits och bränts ned byggas upp och plundrade och rånade butiksägare och privatpersoner ersättas för sina förluster. Och kostnaderna visar sig bli rekordhöga. Fördelat på 140 städer och drygt 20 delstater uppgår de summor som försäkringsbolagen nu tvingas betala ut till uppemot två miljarder dollar, motsvarande nära 20 miljarder svenska kronor. De verkliga kostnaderna är ännu högre då inte alla skador på egendom och person täcks av försäkringar.
Svarta raskravaller är de som även tidigare åsamkat det amerikanska samhället de största materiella skadorna och kostnaderna. Innan George Floyd-upploppen innhades kostnadsrekordet av de kravaller som iscensattes 1992 efter ett uppmärksammat hårdhänt polisingripande i Los Angeles mot den svarte brottslingen och fängelsekunden Rodney King.
De ingripande poliserna anklagades för rasism och polisbrutalitet men friades i en efterföljande rättegång, ett domslut som utlöste en våg av våld och vandalism bland svara i Los Angeles. Kostnaderna för förstörd egendom, plundring och personskador landade den gången på 1,42 miljader dollar, omräknat till dagens penningvärde.
Även i ett längre historiskt perspektiv sticker svarta raskravaller ut som de som kostat det amerikanska samhället mest pengar. Under 1960-talet rasade flera sådana, bland annat de så kallade Watts-upploppen i stadsdelen Watts i Los Angeles 1965 där hatstämningar piskades upp av svarta rasidentitärer med falska rykten om att polisen misshandlat en gravid svart kvinna i samband med ett ingripande mot en brottsdödmd svart man som körde bil påverkad av alkohol eller droger.
Naturkatastrofer och terrordåd dyrare
Varje samhällshändelse som resulterar i skador med kostnader som överstiger 25 miljoner dollar klassificeras i USA som en “katastrof”. Raskravallerna överträffas kostnadsmässigt endast av de som naturkatastrofer i form av exempelvis orkaner och skogsbränder orsakar i USA och terrordåd såsom de muslimska attentaten mot World Trade Center 2001, den för de amerikanska försäkringsbolagen hittills största förlusten någonsin.
Kommentarer förhandsgranskas inte av Samnytt och är inte redaktionellt material. Du är själv juridiskt ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet. Klicka här för att läsa våra kommentarsregler.