Brasiliens kontroversielle högsta domstolsdomare Alexandre de Moraes har återigen slagit till mot familjen Bolsonaro. Bara drygt två veckor före den avgörande presidentvalsduellen mellan socialisten Lula da Silva och oppositionens Flávio Bolsonaro har domaren utfärdat en arresteringsorder mot dennes bror Eduardo. Moraes har sedan tidigare gjort sig ökänd för omfattande censuringripanden, blockeringen av Elon Musks X och sin centrala roll i fängslandet av den tidigare presidenten Jair Bolsonaro.

På torsdagen utfärdade Alexandre de Moraes vid Brasiliens högsta domstol en arresteringsorder mot Eduardo Bolsonaro, 42, och beslutade att han omedelbart ska börja avtjäna ett fängelsestraff på fyra år och två månader. Domaren beordrade samtidigt att Eduardos brasilianska pass ska dras in och att den federala polisen ska gripa honom om han återvänder till landet.

Brottet som Eduardo Bolsonaro dömts för består i att han från USA försökt få Trumpadministrationen att införa sanktioner mot brasilianska makthavare, däribland Moraes själv, och ekonomiska påtryckningar mot Brasilien.

Enligt domstolen utgjorde detta otillbörlig påverkan på rättsprocessen mot hans far, tidigare presidenten Jair Bolsonaro.

LÄS MER: Brasiliens tidigare president Jair Bolsonaro, 70, döms till 27 års fängelse

Eduardo har sedan 2025 bott i Texas, där han byggt upp nära kontakter med den amerikanska högern. Han har öppet försökt få Washington att reagera mot vad Bolsonaro-familjen beskriver som politisk förföljelse och rättsliga övergrepp i hemlandet. Det arbetet har alltså resulterat i en fängelsedom i Brasilien.

Trump med bl a Eduardo Bolsonaro

Beslutet kommer vid en synnerligen känslig tidpunkt. Den 25 oktober avgörs presidentvalet mellan vänsterpresidenten Lula da Silva och konservative Flávio Bolsonaro, som fick flest röster i den första valomgången den 4 oktober.

Den sistnämndes bror har varit en viktig kontaktperson gentemot Trumpadministrationen och hjälpte tidigare i år till att ordna ett möte mellan Flávio och Donald Trump i Vita huset.

Enligt Associated Press är möjligheterna att få Eduardo utlämnad från USA begränsade. Amerikanska myndigheter skulle behöva godkänna en sådan begäran och det aktuella brottet omfattas enligt juridiska bedömare inte av utlämningsavtalets brottsförteckning.

Moraes – domaren som stängde ett helt socialt nätverk

För den som följt utvecklingen i Brasilien är Alexandre de Moraes knappast något nytt namn. Under senare år har han blivit en central gestalt i konflikten om landets yttrandefrihet, där domstolsbeslut använts för att tysta konton, begränsa politiska aktörers kommunikation och till och med stänga ned en av världens största sociala medieplattformar.

Samnytt har vid upprepade tillfällen rapporterat om hans maktutövning. Redan våren 2024 uppmärksammades konflikten mellan Moraes och Elon Musk, sedan domaren krävt att X skulle blockera ett antal användarkonton, däribland sådana med kopplingar till den brasilianska högern.

När Musk vägrade att utan vidare acceptera besluten eskalerade konflikten. Moraes hotade X lokala juridiska representant med gripande och företaget valde att lägga ned sin brasilianska verksamhet. Därefter beslutade domaren att hela plattformen skulle blockeras i Brasilien.

Ingreppet drabbade miljontals vanliga användare och gick ännu längre. Den som försökte kringgå blockeringen med hjälp av exempelvis VPN kunde enligt domstolsbeslutet bötfällas med 50 000 brasilianska real per dag, motsvarande omkring 100 000 svenska kronor vid den tidpunkten.

LÄS ÄVEN: Elon Musk rasar när X censureras i Brasilien – slår tillbaka mot domare

Samnytt rapporterade då om hur journalisten Michael Shellenberger varnade för att Brasilien tagit ytterligare ett steg i auktoritär riktning. Musk anklagade Moraes för censur, och även företaget Starlink drogs in i konflikten när dess tillgångar i Brasilien frystes.

President Lula ställde sig samtidigt bakom Moraes och försvarade ingripandena mot X. Det som av den brasilianska maktapparaten framställdes som åtgärder mot desinformation innebar i praktiken att en domare kunde göra en hel kommunikationsplattform otillgänglig för befolkningen och hota människor med ekonomiskt förödande böter om de försökte ta sig förbi spärren. Blockeringen hävdes först sedan X gått med på flera av domstolens krav.

Fotboja, censur och 27 års fängelse

Moraes har också spelat en avgörande roll i rättsprocessen mot Jair Bolsonaro, som förlorade presidentvalet mot Lula 2022 och därefter anklagades för att ha deltagit i planer på en statskupp för att förhindra maktskiftet.

Processen har präglats av en rad långtgående ingripanden. Bolsonaro fick sitt pass beslagtaget, förbjöds att använda sociala medier och belades med restriktioner som begränsade hans kontakter med såväl politiska allierade som familjemedlemmar.

I juli 2025 beslutade Moraes dessutom att den tidigare presidenten skulle bära fotboja. Den federala polisen genomförde husrannsakningar i hans bostad och på hans politiska kontor. Han förbjöds även att ha kontakt med sonen Eduardo, som redan då arbetade i USA för att uppmärksamma omvärlden på faderns situation.

Samnytt beskrev utvecklingen i artikeln Lula-styrets häxjakt mot Bolsonaro – fotboja, censur och husrannsakan.

I september samma år dömdes Jair Bolsonaro till 27 år och tre månaders fängelse för bland annat försök till statskupp. Moraes ledde den bakomliggande utredningen och hade en framträdande roll i domstolsprocessen. Bolsonaro har genomgående förnekat att han försökt genomföra någon kupp.

De Moraes och Lula. Foto: Author Palácio do Planalto

Hans anhängare har beskrivit processen som ett försök att undanröja vänsterns främsta politiska motståndare, medan domstolen hävdat att åtgärderna varit nödvändiga för att skydda den demokratiska ordningen.

Oavsett hur man bedömer anklagelserna mot Bolsonaro har Moraes maktkoncentration blivit en allt större stridsfråga. Samme domare som beordrat censuråtgärder mot politiska konton och blockerat X har haft en central roll i utredningen mot den tidigare presidenten, beslutat om restriktioner mot honom och nu utfärdat en arresteringsorder mot ytterligare en medlem av familjen.

En växande opposition mot Lula och Moraes

Den brasilianska utvecklingen har också väckt omfattande folkliga protester. I september 2024 samlades tiotusentals demonstranter i São Paulo för att protestera mot censuren, domstolens maktutövning och den politiska utvecklingen under Lula.

Samnytt rapporterade om protesterna, där Jair Bolsonaro riktade hård kritik mot Moraes och uppmanade landets senat att ingripa.

Konflikten utspelar sig samtidigt mot bakgrund av Lulas egen historia. Den nuvarande presidenten dömdes tidigare för korruption och penningtvätt och tillbringade 580 dagar i fängelse innan domarna senare upphävdes på processuella och behörighetsmässiga grunder av högsta domstolen. Besluten gjorde det möjligt för honom att återvända till politiken och sedermera vinna presidentvalet 2022.

Lulas anhängare framhåller att de tidigare korruptionsprocesserna mot honom var rättsosäkra och politiserade. Bolsonaro-sidan menar i sin tur att samma rättsväsende som möjliggjorde Lulas politiska återkomst därefter har använt exceptionellt hårda metoder mot hans främsta motståndare.

Moraes utsågs visserligen till högsta domstolen redan 2017, innan Lula återkom till presidentposten, men har under de senaste åren blivit en symbol för den maktutövning som Bolsonaro-rörelsen anklagar för politisk förföljelse. Hans roll har dessutom ifrågasatts i samband med nya korruptionsanklagelser under 2026, bland annat i anslutning till den uppmärksammade Banco Master-skandalen.

Nytt ingripande just när Lula utmanas om makten

Nu har Moraes alltså riktat sig mot ännu en Bolsonaro. Eduardo har dömts för sina försök att få en utländsk regering att utöva påtryckningar mot brasilianska beslutsfattare. Domstolens motivering är att han därigenom försökt förhindra eller påverka rättsskipningen, men från oppositionens sida betraktas samma agerande som ett försök att slå larm internationellt om maktmissbruk i Brasilien.

Det är en konflikt som också fått USA att reagera. Trumpadministrationen har använt både tullar och sanktioner i sitt förhållande till Brasilien och hänvisat till behandlingen av Bolsonaro och de brasilianska domstolarnas agerande. Moraes själv har varit föremål för amerikanska sanktioner.

LÄS ÄVEN: Ekeroth: ”DN:s patetiska försvar för Brasiliens diktatoriska vänsterstyre”

Den nya arresteringsordern förstärker därmed bilden av en allt djupare konflikt mellan Brasiliens rättsväsende och dess största oppositionsrörelse. Jair Bolsonaro sitter i fängelse, Eduardo Bolsonaro har fått sitt pass indraget och riskerar att gripas om han återvänder till hemlandet, samtidigt som Flávio Bolsonaro står inför en avgörande presidentvalsduell med Lula.

För kritikerna av Moraes är det framför allt det återkommande mönstret som väcker oro: långtgående censuråtgärder, omfattande rättsliga restriktioner och fängelsedomar mot företrädare för samma politiska rörelse, samtidigt som domstolen försvarar ingripandena med hänvisning till demokratins skydd.

Den 25 oktober går brasilianarna till valurnorna igen. Då kommer inte bara frågan om vem som ska styra landet att stå i centrum, utan också den växande konflikten om rättsväsendets makt, yttrandefriheten och behandlingen av den politiska oppositionen.