Brasiliens före detta president döms av högsta federala domstolen för påstådd planering av statskupp till 27 års fängelse. Från amerikanskt håll fördöms domen av president Donald Trumps administration och kalls för en häxjakt.
Domen är kulmen på den ökände och kritiserade hd-domaren Alexandre de Moraes mångåriga förföljelse av Bolsonaro efter valet 2022 då nuvarande socialistpresidenten Luiz Inácio Lula da Silva påstås ha vunnit.
Tidigare i veckan meddelade två av de fem domarna i högsta federala domstolen att de kommer stödja en fällande dom medan en tredje skulle rösta emot. På torsdagskvällen kom beskedet att ytterligare en domare röstar för att fälla vilket ger en majoritet.
LÄS ÄVEN: Brasilien allt mer auktoritärt
Åklagare menar att expresidenten låg bakom en plan för att behålla makten, bland annat genom att undergräva valresultatet, ge militären särskilda befogenheter och försvaga domstolarna.
Inga bevis
Det hävdas även att Bolsonaro haft en plan på att mörda da Silva. Straffet blir 27 års och tre månaders fängelse. Bolsonaro själv har konsekvent nekat till anklagelserna.
LÄS ÄVEN: Brasilien: Enorma protester mot krympande yttrandefrihet
En av domarna, Luiz Fux, som röstade för att frikänna Bolsonaro hävdar att det inte finns några bevis för att den tidigare presidenten hade varit medveten om eller varit en del av en påstådd komplott att mörda Lula eller att han hade försökt genomföra en kupp.
Amerikanska fördömanden
Den amerikanske presidenten Donald Trump menar att Bolsonaro utsatts för samma sak som man försökte göra med honom men misslyckades:
Utrikesminister Marco Rubio kallar rättegången och domen för politisk förföljelse och häxjakt. Rubio nämner även specifikt Alexandre de Moraes:
Tidigare i år införde Trump tullar på 50 procent på brasiliansk import och sanktioner mot Alexandre de Moraes för vad man menar är allvarliga kränkningar av mänskliga rättigheter som godtyckliga frihetsberövanden som innebär uppenbar förvägran av garantier för en rättvis rättegång och kränkningar av yttrandefriheten.
LÄS ÄVEN: Elon Musk och Brasiliens högsta domstol i yttrandefrihetskonflikt
