Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) slår fast att demokrativillkoret ska gälla lika för alla trossamfund – men undviker att svara på frågor om kontroversiella religiösa upplägg. Kommer exempelvis moskéer som tillämpar olika regler för män och kvinnor att förlora statliga bidrag? MUCF duckar Samnytts frågor – samtidigt som flera kristna samfund uttrycker oro för att traditionell teologi kring kön och sexualitet kan leda till indragna stöd.

I en tidigare granskning publicerad av Samnytt har både pastor Micael Lahtinen från Nordupplandskyrkan och Samnytts grundare tillika vd Kent Ekeroth riktat skarp kritik mot det nya demokrativillkoren knutna till mediestöd, och som sedan årsskiftet även reglerar vilka organisationer som får ta del av andra statliga bidrag.

LÄS MER: Regeringens “demokrativillkor” växer – kontrollverktyg för att tysta oliktänkande

Syftet, enligt regeringen, är att förhindra att offentliga medel går till grupper som motarbetar grundläggande demokratiska värderingar. Men kritiker varnar för att villkoret öppnar för godtycke, dubbelmoral och statlig åsiktsstyrning.

Enligt Lahtinen hotas kyrkans frihet att leva enligt sin tro, medan Ekeroth menar att alternativmedier som Samnytt utsätts för en särbehandling som saknar rättssäker grund. I samband med granskningen ställde Samnytt ett antal frågor till MUCF om hur myndigheten tolkar och tillämpar det nya regelverket. Nu har svaren kommit.

LÄS ÄVEN: Nytt mediestöd – men med ”demokrativillkor”

MUCF: Ingen muslimsk organisation har prövats

MUCF bekräftar att de nya demokrativillkoren trädde i kraft den 1 januari 2025, men framhåller att organisationsbidragen ännu inte börjat handläggas. Under våren har endast vissa projektbidrag omfattats av det uppdaterade regelverket, och enligt myndigheten har ingen muslimsk församling varit aktuell för stöd i dessa processer. Därmed har heller ingen granskats.

Men frågan väcks ändå: varför finns det så gott som inga exempel – historiska eller aktuella – på muslimska församlingar som nekats bidrag med hänvisning till bristande demokratisyn, trots dokumenterade fall av könsuppdelning, könsrollslära eller homofientliga predikningar?

Enligt MUCF sker inga urval baserade på religiös tillhörighet. Myndigheten skriver att varje ansökan ska behandlas individuellt och i enlighet med lagar och förordningar.

LÄS ÄVEN: Samnytt NEKAS mediastöd – hittade på nya regler under möte

Men frågan väcks ändå: varför finns det så gott som inga exempel – historiska eller aktuella – på muslimska församlingar som nekats bidrag med hänvisning till bristande demokratisyn, trots dokumenterade fall av könsuppdelning, könsrollslära eller homofientliga predikningar? Kritiker menar att myndigheter hellre granskar frikyrkliga rörelser än muslimska samfund, av rädsla för att kritiken ska uppfattas som islamofobisk.

Undviker svar om kön, sexualitet och konservativ teologi

I de frågor som Samnytt skickade till MUCF ingick flera konkreta exempel på teologiska uttryck som tidigare väckt debatt – som könsuppdelad sittning under bön, predikningar om kvinnans underordning eller att homosexualitet betraktas som synd. På samtliga frågor från Samnytt bemödade sig myndigheten att enbart svara: ”Se ovan kommentar.”

• Kommer MUCF att tillämpa samma kriterier och granskning på muslimska församlingar och moskéer som på kristna samfund när det gäller det nya demokrativillkoret?

• Hur ser MUCF på religiösa uttryck som exempelvis att äktenskap är mellan man och kvinna – kommer det att kunna tolkas som oförenligt med demokratikriteriet?

• Om en moské tillämpar könsuppdelad sittning under bön eller förespråkar att kvinnan ska lyda mannen – är det något som MUCF anser bryter mot demokrativillkoret?

• Vissa imamer predikar strikt tolkning av Koranen där homosexuella ses som syndare. Hur hanterar MUCF det i relation till bidragsrätten?

• Många kristna samfund upplever att de riskerar att bli av med bidrag om de uttrycker traditionell kristen teologi kring sexualitet. Hur svarar ni på den oron?

• Har MUCF granskat någon muslimsk församling eller moské utifrån det nya demokratikriteriet? Om ja, vilka slutsatser har ni dragit?

• Hur säkerställer ni att era bedömningar inte präglas av rädsla för anklagelser om islamofobi – samtidigt som ni är hårda mot exempelvis pingstförsamlingar?

• Vad händer om ett samfund anses ha brutit mot demokrativillkoren? Får de återkomma med ny ansökan, och vad krävs då?

Den kommentar som avses är följande: 

“En rättssäker och likvärdig tillämpning av regelverket är grundläggande för MUCF:s hantering av statsbidrag. Därför ska samma kriterier och granskning tillämpas på alla organisationer, oavsett religiös tillhörighet, i enlighet med gällande lagar och förordningar.”

Formuleringen låter juridiskt trygg och neutral, men den erbjuder inget konkret svar på var gränserna faktiskt går i tillämpningen av demokrativillkoret. I praktiken blir det en standardfras som inte klargör om – eller hur – specifika religiösa uttryck kan bedömas som oförenliga med villkoren.

Bland frågorna som ställdes till MUCF fanns även ett exempel som handlade om huruvida ett samfunds teologiska hållning – att äktenskapet är mellan man och kvinna – kan tolkas som oförenligt med demokratikriteriet.

LÄS ÄVEN: ”Pride har blivit Sveriges nya Gud” – skolavslutning med Prideflaggor och kondomer till barnen

Svaret från myndigheten blev kortfattat: ”Äktenskap regleras i äktenskapsbalken.”

Det är en juridisk referens som inte säger något om hur en religiös tolkning bedöms i förhållande till bidragsrätten. Samtidigt kvarstår oron hos flera kristna samfund, som menar att just denna typ av traditionell teologi riskerar att betraktas som diskriminerande – trots att den är djupt förankrad i deras trosuppfattning.

MUCF uppger att varje ärende prövas i sin helhet och att rättssäkerhet är vägledande. Men utan tydliga besked om vilka religiösa uttryck som anses godtagbara, lämnas avgörandet i praktiken till framtida tolkningar och subjektiva fallbedömningar.

Lagar gäller – men utrymme för undantag finns

Myndigheten skriver att om en organisation skulle anses ha brutit mot demokrativillkoren, kan detta leda till att stödet dras in helt eller delvis. Det kan också villkoras eller återkrävas. Samtidigt förklarar MUCF att det finns ”särskilda skäl” som kan göra att ett bidrag ändå får behållas, även om en överträdelse skett.

Exempel på sådana skäl är att organisationen tagit avstånd från agerandet, att åtgärder vidtagits, att det handlar om en enstaka händelse eller att händelsen ligger långt tillbaka i tiden.

MUCF:s svar framhåller principer som rättssäkerhet, laglig grund och icke-diskriminering. Men avsaknaden av konkreta besked, bristen på exempel och myndighetens ovilja att svara på frågor som rör kontroversiella tolkningar av islam, ger en bild av ett system som ännu inte prövats – och där riskerna för godtycke kvarstår.

Det innebär att en förening som brutit mot regelverket ändå kan behålla sitt stöd, beroende på myndighetens bedömning av kontexten. En sådan ordning ger betydande tolkningsutrymme och väcker frågor om konsekvens och transparens i tillämpningen.

”Vi får tro vad vi vill – men inte agera”

I den tidigare artikeln berättade pastor Micael Lahtinen att han fått ett tydligt besked från beslutsfattare när han ställde frågor om hur en traditionell kristen hållning skulle påverka bidragsrätten.

Pastor Micael Lahtinen i Nordupplandskyrkan / Kent Ekeroth (SD). Foto: Faksimil Facebook och Privat.

– De sa: ”Ni får tro precis vad ni vill, men ni får inte agera – för då får ni inga bidrag.” Det innebär att vi kan bli köpta av staten, sa han till Samnytt.

Liknande farhågor uttrycktes av Samnytts ägare Kent Ekeroth, som kallade demokrativillkoret ”en ventil för att godtyckligt kunna neka stöd till medier makten inte gillar”. Samnytt har tidigare fått avslag på stöd trots att handläggare rekommenderat bifall, och i ett fall ska mediestödsnämnden ha infört nya regler under ett pågående möte – enbart för att kunna neka.

Omtolkning, försiktighet – eller systemfel?

MUCF:s svar framhåller principer som rättssäkerhet, laglig grund och icke-diskriminering. Men avsaknaden av konkreta besked, bristen på exempel och myndighetens ovilja att svara på frågor som rör kontroversiella tolkningar av islam, ger en bild av ett system som ännu inte prövats – och där riskerna för godtycke kvarstår.

Demokrativillkoret sägs vara skapat för att skydda demokratin. Men enligt kritiker i både det kyrkliga och det mediala civilsamhället är frågan nu om det i själva verket blir ett instrument för att definiera bort oliktänkande. Hur myndigheter som MUCF väljer att tillämpa regelverket i praktiken – inte minst när det gäller religiösa aktörer – kommer att bli avgörande för legitimiteten.

LÄS ÄVEN: Alternativmedie-fientlig i staben när regeringen beslutar om nytt mediestöd