Ny forskning visar fyra avgörande åldrar för hjärnan

Hjärnan går igenom fem tydliga faser under livet, med avgörande brytpunkter vid nio, 32, 66 och 83 års ålder. Det visar ny forskning där omkring 4 000 personer upp till 90 års ålder har hjärnskannats för att kartlägga kopplingarna mellan hjärnans nervceller.

Forskarna, som är verksamma vid University of Cambridge, visar att hjärnan befinner sig i en ungdomsfas ända fram till början av 30-årsåldern, då den når sin topp. Resultaten kan bidra till att förklara varför risken för psykisk ohälsa och demens varierar under olika perioder i livet.

Hjärnan förändras ständigt som svar på ny kunskap och nya erfarenheter – men enligt studien sker detta inte i ett jämnt, kontinuerligt mönster från födsel till ålderdom. I stället identifierar forskarna fem tydliga hjärnfaser:

– Hjärnan kopplar om sig genom hela livet. Den stärker och försvagar ständigt sina kopplingar, och det sker inte i ett jämnt tempo utan i tydliga svängningar och faser, sa studiens huvudförfattare, Dr Alexa Mousley, till BBC.

Enligt forskarna kan vissa individer nå dessa brytpunkter tidigare eller senare än andra, men det som stack ut var hur tydligt just dessa åldrar framträdde i materialet. Att mönstren nu kunnat identifieras beror på den stora mängden hjärnskanningar i studien, som publicerats i tidskriften Nature Communications.

De fem hjärnfaserna

Barndom
Den första fasen kännetecknas av att hjärnan snabbt växer i storlek, samtidigt som den gallrar bort ett överskott av kopplingar mellan nervceller – så kallade synapser – som bildats tidigt i livet. Under denna period blir hjärnan paradoxalt nog mindre effektiv. Den fungerar mer som ett barn som planlöst strövar runt i en park och följer infall, snarare än att ta den raka vägen från punkt A till punkt B.

Ungdom
Detta förändras abrupt vid nio års ålder, då hjärnans kopplingar går in i en fas av hårdhänt effektivisering. Dr Mousley beskriver detta som den mest genomgripande förändringen mellan hjärnans olika faser. Det är också under denna period som risken är som störst för att psykiska sjukdomar ska utvecklas.

Ungdomsfasen sammanfaller visserligen med puberteten, men studien ger ytterligare stöd för att den sträcker sig betydligt längre än man tidigare trott. Först ansågs ungdomstiden vara begränsad till tonåren, senare till 20-årsåldern – och nu ända in i de tidiga 30-åren.

Detta är den enda period i livet då hjärnans nätverk faktiskt blir mer effektivt. Enligt Dr Mousley stärker resultaten bilden av att flera mått på hjärnfunktion når sin topp i början av 30-årsåldern. Samtidigt beskriver hon det som ”mycket intressant” att hjärnan befinner sig i samma grundläggande fas från nio till 32 års ålder.

Vuxenliv
Därefter följer en lång period av relativ stabilitet, som sträcker sig över tre decennier och är hjärnans längsta era. Förändringarna sker långsammare än tidigare, men här börjar också den tidigare effektiviseringen gradvis att vändas.

– Det här stämmer väl överens med den platå i intelligens och personlighet som många av oss antingen har sett hos andra eller upplevt själva, sa Dr Mousley.

Tidigt åldrande
Vid 66 års ålder inleds nästa fas, men det handlar inte om någon plötslig eller dramatisk nedgång. I stället sker en omfördelning av hur hjärnans kopplingar organiseras. Hjärnan fungerar allt mindre som en helt samordnad enhet och delas i stället upp i regioner som arbetar tätt tillsammans – likt bandmedlemmar som börjar ägna sig åt egna soloprojekt.

Även om studien endast omfattade friska hjärnor är detta också den ålder då tillstånd som demens och högt blodtryck, vilka påverkar hjärnhälsan, börjar bli vanligare.

Sent åldrande
Vid 83 års ålder går hjärnan in i den sista fasen. Här finns mindre data än för övriga grupper, eftersom det var svårare att hitta friska hjärnor att undersöka i denna ålder. Förändringarna liknar dem i det tidiga åldrandet, men är ännu mer uttalade.

Dr Mousley säger att det som förvånade henne mest var hur väl dessa åldersgränser sammanfaller med andra viktiga milstolpar i livet – som puberteten, hälsoproblem senare i livet och även stora sociala förändringar i början av 30-årsåldern, exempelvis föräldraskap.

”En väldigt cool studie”

Studien gjorde ingen uppdelning mellan män och kvinnor, vilket väcker frågor om exempelvis klimakteriets betydelse för hjärnans utveckling.

Duncan Astle, professor i neuroinformatik vid University of Cambridge och en del av forskargruppen, säger att många neuropsykiatriska, psykiska och neurologiska tillstånd är kopplade till hur hjärnan är kopplad. Skillnader i hjärnans nätverk kan enligt honom förutsäga svårigheter med uppmärksamhet, språk, minne och en rad olika beteenden.

Även utomstående forskare har kommenterat resultaten. Prof Tara Spires-Jones, chef för centrumet för hjärnforskning vid University of Edinburgh, som inte deltog i studien, beskriver den som ”en väldigt cool studie” som tydligt visar hur mycket våra hjärnor förändras genom livet. Samtidigt betonar hon att alla inte nödvändigtvis genomgår dessa förändringar vid exakt samma ålder.