Ny terrorlagstiftning i Frankrike väcker diskussion. En folklig och parlamentarisk majoritet har drivit igenom att islamistiska och andra terrordömda i för samhället trygghetsskapande syfte ska kunna tvingas bära fotboja i tio år efter avtjänat fängelsestraff. Lagen får dock kritik från vänsteraktivistiskt håll.

I takt med den ökande invandringen till Europa från muslimska länder har terrorbrott emanerande ur våldsbejakande jihadim blivit ett allt större problem för rättssamhället att hantera. Frankrike är ett av de hårdast drabbade länderna av denna typ av terrorism. Nu skärper man sin terrorlagstiftning ytterligare.

Enligt en ny lag som klubbades i nationalförsamligen nu i veckan ska den som döms för ett terrorrelaterat brott, begånget i Frankrike eller utomlands, efter att ha avtjänat strafftiden vara tvungen att bära fotboja i upp till tio års tid efter frigivningen. Parallellt ska sådana personer också kunna få sin rörelsefrihet i det öppna samhället begränsad.

Radikaliserade svåra att rehabilitera

Lagen tar avstamp i rön om att den som begår denna sorts brott drivs av religiösa och ideologiska övertygelser som inte enkelt kan straffas eller rehabiliteras bort. Återfallsrisken anses därför vara jämförelsevis hög samtidigt som brotten är extremt allvarliga och inte sällan har karaktären av massmord.

Den otrygghet som följer av att leva under hot och rädsla för terrordåd tär på samtliga medborgare i samhället, inte bara de som direkt drabbas av terror. Att skydda medborgarna mot terrordåd slukar idag enorma resurser.

Att hitta och punktmarkera de radikaliserade individer i samhället som utgör ett islamistiskt terrorhot är idag en central verksamhet för underrättelsetjänster i alla västländer. Modern teknik kan underlätta arbetet. Personer som dömts för terrorbrott och bevisligen utgör riskelement är särskilt angelägna att ha koll på och fotboja är ett sätt.

150 terrorister på tur att släppas ut

Den närmaste tre åren kommer cirka 150 terrorister, de flesta muslimska, att friges i Frankrike och träffas av den nya fotbojelagen. Det är personer som inte kan utvisas och som inte kan hållas fortsatt inlåsta men som samtidigt befaras återgå i terrorrelaterade verksamheter efter frigivandet.

De franska fångvårdsanstalterna är i likhet med de svenska hårt belastade oh överfulla till följd av att ett kraftigt ökat antal dömda är utlänningar och tomvästliga invandrare. Det finns inte plats att hålla alla inslåsta så länge som skulle behövas. Fotboja som ett sätt att avlasta den institutionella kriminalvården har blivit allt vanligare som ett alternativ till ett frihetsberövande straff.

Fängelserna plantskola för terrorister

Ett annat problem med den höga koncentrationen av jihadister i de franska fängelserna är att dessa förvandlats till vad man kallar en ”plantskola” för radikalisering av fångar som dömts för andra brott men som nu uppvaktas av medfångar för att hitta Allah och ansluta sig till våldsbejakande jihadism.

Med fotboja och rörelserestriktionr blir det lättare för rättsväsendet att hålla de radikala på avstånd från varandra och från miljöer där de kan värva och radikalisera andra.

Människorättsaktivister kritiska

Vänsterorienterade människorättsaktivister i Frankrike är dock kritiska till den nya lagen och menar att den kan undergräva rättssäkerheten och att man går för långt i arbetet att förebygga terrorbrott. De pekar på sådant som att de här personerna förutom själva fotbojan också kan få sina mobiltelefoner och datorer övervakade och beläggas med besöksförbud för vissa geografiska områden och ungängesförbud med andra radikala riskpersoner.

Innan lagen kan träda i kraft ska den granskas av franska författningsrådet. Om man där kommer fram till att lagen strider mot medborgerliga rättigheter enligt författningen kan den komma att stoppas eller fördröjas.

Liknande lagförslag i fler länder

Den sveske terrorexperten Magnus Ranstorp säger i en kommentar till Dagens Nyheter att åtgärderna i den nya franska lagen visserligen är långtgående men att det skisseras på liknande lagförslag också i andra länder, bland annat Danmark med fokus på återvändande IS-terrorister från Syrien, ett problem som Sverige brottas med i än högre grad.

Efter de senaste årens många muslimska terrordåd i Frankrike har polisen och underrrättelsetjänsten fått kraftigt utökade befogenheter för att bekämpa denna typ av invandrad grov kriminalitet och övervaka personer och grupper som anses utgöra hot mot nationens säkerhet.