Efter att ha misslyckats med att skaffa fram såväl ett tillräckligt antal intensivvårdsplatser som lager med skyddsutrustning för vårdpersonalen har nu Socialstyrelsen släppt nya riktlinjer för vilka kategorier av svenskar som ska vägras intensivvård och lämnas att dö vid en krissituation.
Projektledaren bakom riktlinjerna professor Lars Sandman uppger stolt i en intervju med statstelevisionen att riktlinjerna blev klara ”med rekordfart” . Syftet med riktlinjerna uppges vara att minska ”etisk” stress hos vårdpersonal som tack vare dålig beredskap från myndigheterna och regeringen kan tvingas in i en situation då de ska bestämma vilka av deras patienter som ska lämnas utan hjälp och dö. Man ska nämligen vara säker på att alla dödsbeslut tas på goda grunder, menar Lars Sandman:
– Förhoppningsvis kan riktlinjerna reducera stressen, när personalen vet att det finns en bas bakom de tuffa besluten.
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
Riktlinjerna heter Nationella principer för prioritering inom intensivvård under extraordinära förhållanden och uppges uttryckligt ha tagits fram med hänsyn till principerna om människors lika värde. I dokumentet stipuleras att utsorteringen inte får ske endast på grund av den kronologiska åldern – ett angreppssätt som använts bland annat i Italien.
Istället är det den biologiska åldern som blir den enskilt viktigaste faktorn vid utsorteringen när intensivvårdsresurserna inte räcker till för alla:
Den biologiska åldern definieras på följande sätt:
Vidare har man upprättat tre prioriteringskategorier för tillgång till intensivvård. Den lägsta, tredje kategorin som kommer att nekas intensivvården först inkluderar patienter med svaga utsikter att överleva. Den andra kategorin består av patienter dels med allvarliga sjukdomstillstånd (andra sjukdomar – anm.), dels av patienter som inte förväntas leva i mer än 12 månader.
Om krisen är så djup att det finns fortsatt behov av utsortering kommer man att neka vård även till den högsta prioriteringsgruppen – och det är där den biologiska åldern kommer in i bilden. Personer med kortast återstående livslängd ska ut först:
Men även om man har lyckats få en plats på en intensivvårdsavdelning kan man förlora den – om man till exempel sjunker på prioriteringslistan. Då kan det bli aktuellt med att avbryta livräddande insatser och koppla bort personen från respiratorn för att frigöra platsen till en patient med högre prioritet.
Patienter med “låg prioritering” ska inte belasta intensivvården
Samtidigt ska övriga vårdavdelningar inte belasta intensivvården ”i onödan” och redan i ett tidigt skede sortera bort patienter med en låg prioritering:
Även den övriga sjukvården föreslås att ransoneras med en successiv minskning av utförd vård till andra patienter. Det är viktigt att understryka att riktlinjerna inte specifikt handlar om coronapatienter, utan om hur man ska prioritera intensivvård under en anstormning av patienter. Detta innebär att alla patienter kommer att bedömas enligt tabellen ovan och behöva konkurrera om de få intensivvårdsplatserna. Riktlinjerna kan läsas i sin helhet på följande länk.
LÄS ÄVEN: Region Skåne: ”Oetiskt” att rädda döende äldre
Patienter över 65 kopplas från respirator och hålls nedsövda tills de dör
Samtidigt i Spanien sprids en ödesmättad video som visar konsekvenserna av den praktiska tillämpningen av bortsorteringen av patienter. En spansk läkare berättar gråtande hur patienter över 65 kopplas från respiratorer och hålls nedsövda tills de dör – för att frigöra intensivvårdsplatser åt de yngre patienterna. Videon kan ses här:
https://www.youtube.com/watch?time_continue=121&v=bWFr6khY2U4&feature=emb_title
Samhällsnytt var en av de första medierna i Sverige att uppmärksamma ett skriande behov av intensivvårdsplatser inför den kommande epidemin.
LÄS MER: Platsbrist i intensivvården: ”Patienter som vi skulle ha räddat för tre veckor sedan dör nu”
