Integritetsskyddsmyndigheten (IMY), inleder vad man beskriver som “tillsyn” mot flera sajter som på ett samlat sätt tillhandahåller offentliga rättshandlingar. Skälet är att kriminella har klagat på att journalister och allmänhet enklare kan se vilka brott de har begått än om de måste vända sig direkt till landets alla domstolar.

Offentlighetsprincipen har länge varit en grundbult i den svenska demokratin. Transparens kring vilka beslut som fattas av landets myndigheter behövs för att media och allmänhet ska kunna granska dem. Det gäller inte minst domstolarna som har befogenhet att beröva medborgare deras frihet.

I det moderna IT-samhället har det blivit enklare att få ut offentliga rättshandlingar, dels genom att man kan få dem digitalt och dels därför att det etablerats söktjänster som specialiserat sig på att tillhandahålla sådana dokument från landets alla domstolar på ett och samma ställe.

Mördare, våldtäktsmän och pedofiler missnöjda

Alla är emellertid inte lika glada som journalister, arbetsgivare och allmänhet åt att offentlighetsprincipen idag kan tillämpas på ett enklare sätt än i det gamla analoga samhället. De som framför allt är missnöjda är kriminella som vill dölja sitt brottsliga förflutna.

Och nu får man hjälp av myndigheterna att sopa igen spåren efter sig. För mot offentlighetsprincipen står den betydligt färskare dataskyddsförordningen GDPR som Sverige tvingats införa efter EU-överstatligt påbud från Bryssel.

LÄS ÄVEN: HD lägger krokben för Lexbase – “Det är djupt bedrövligt”

Mördare, våldtäktsmän, pedofiler och andra missdådare har i hundratal anmält bolagen Legal Newsdesk AB och Fuplex AB som via sajterna Lexbase och Krimfup tillhandahåller söktjänster för rättsdokument som domar och förundersökningsprotokoll. De menar att företagens verksamhet utgör ett brott mot GDPR.

Myndighet går de kriminellas ärenden

Om grova brottslingar får sin personliga integritet kränkt genom de här tjänsterna ska nu Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) (tidigare Datainspektionen) utröna. Om så visar sig vara fallet har det prioritet framför journalisters och medborgares rätt att ta del av offentliga dokument och sajterna tvingas bomma igen samtidigt som dess ägare kan bli föremål för rättsliga åtgärder.

”Vi inleder tillsyn mot dessa företag eftersom det är de två söktjänster med uppgifter om lagöverträdelser vi tar emot flest klagomål mot”, anger IMY:s generaldirektör Eric Leijonram i ett pressmeddelande som skäl till varför man gör så långtgående ansträngningar för att tillvarata de kriminellas intresse av att slippa skylta med vilka ogärningar de gjort sig skyldig till.

Kontroversiellt HD-beslut

Nyligen valde även Högsta domstolen att sätta brottslingarnas önskan om anonymitet framför offentlighetsprincipen. Domar kan genom ett beslut av HD numera lämnas ut med förbehåll. Man stödjer sig i beslutet inte på svensk lag utan den överordnade EU-rätten.

LÄS ÄVEN: Kontroversiellt myndighetsbeslut – “inskränker pressens frihet”

Det betyder konkret att bara den person som begär ut handlingen har rätt att ta del av den och inte får publicera eller på annat sätt, exempelvis genom söktjänster, offentliggöra för en bredare krets vad som står i dokumenten. Och fokus ligger på uppgifter om brottsliga handlingar och vilka som har begått dessa.

Utgivningsbeviset urholkas

Aktörer med så kallat utgivningsbevis och en ansvarig utgivare har hittills haft undantag från GDPR för att sammanställa och offentliggöra uppgifter av det här slaget. Söktjänster som Lexbase och Krimfup har genom att skaffa utgivningsbevis erhållit samma undantag.

Men nu kan man alltså fråntas den grundlagsfästa rättigheten och har redan fått den kraftigt begränsad. Det är oklart om även medier i framtiden kan drabbas och tvingas till censur i sin kriminaljournalistik. Många brottslingar är missnöjda också med att bli omskrivna i media.

Kritiseras för myndighetsaktivism

Det finns också en kritik mot domstolarna, IMY och andra myndigheter om att ägna sig åt aktivism, där man i stället för att värna offentlighetsprincipen aktivt verkar för att inskränka den. När det gäller brottsligheten är exempel uppgifter om gärningspersonernas demografiska profil politiskt känsliga och obekväma för migrationsliberala samhällsaktörer. Medarbetare på Samnytt har personlig erfarenhet av hur IMY skickat ut sina jurister för att med hotelser om rättsliga åtgärder försöka stoppa och tysta sådan journalistik.

Granskande journalister och andra som håller ett öga på makthavarna med hjälp av offentlighetsprincipen befarar att det som nu sker bara är början på en mer omfattande nedmontering. Det finns redan förslag på att också andra typer av idag offentliga uppgifter ska bli förbjudna att ta del av, och kritikerna menar att det bakom en fasad av att vilja skydda den enskilde medborgarens personliga integritet i stället döljer sig en agenda att skydda makthavare av viss politisk färg.