Trots att pressfriheten är skyddad i grundlagen och att riksdagen flera gånger satt ned foten mot försök att inskränka granskande mediers rätt att ta del av offentliga handlingar, fattar Integritetsskyddsmyndigheten på egenmäktigt bevåg nu ett beslut som innebär just detta. Myndighetsaktivismen möts av hård kritik.

Socialdemokraterna och andra starka vänsterorienterade krafter med försänkningar inom myndighetsväsendet har under en längre tid gjort framryckningar med avsikt att försvåra för makthavarna obekväm granskande journalistik. Det gäller bland annat hur Sveriges exceptionellt höga utomvästliga invandring har påverkat brottsligheten i landet.

Det finns sedan en tid tillbaka ett antal söktjänster som Lexbase och Verifiera som sammanställer bland annat domstolshandlingar från landets alla rättsinstanser och som journalister numera använder dagligen i sitt arbete. Handlingarna är offentliga och var och en har rätt att ta del av dem.

Offentlighetsprincipen alltmer obekväm för makten

Att begagna sig av offentlighetsprincipens rättigheter var tidigare omständligt men har med IT-teknikens utveckling blivit enklare. Det har underlättat för medier att skriva kriminaljournalistik men även för arbetsgivare att kontrollera om arbetssökande är dömda för grova brott och därmed kan vara olämpliga att anställa.

I takt med att den demografiska profilen på förövare till grova brott förändrats till en dramatisk övervikt för utomvästliga migranter, har rapporteringen blivit alltmer obekväm för invandringsliberala politiska partier och regeringar och gynnat Sverigedemokraterna och andra invandringskritiska opinionsbildare. Från vänsterhåll har man därför velat vrida klockan tillbaka och göra den här typen av handlingar mer otillgängliga igen.

Gjorts upprepade försök att inskränka pressfriheten

Flera försök har gjorts av de rödgröna partierna och de S-ledda regeringarna att förmå riksdagen att lagstifta mot söktjänster som Lexbase och Verifiera. Man har dock fått en riksdagsmajoritet emot sig. Grundlagsskyddet för såväl offentlighetsprincipen som pressfriheten är också starkt.

Nu prövar man en annan taktik, den att låta myndigheter i så kallade tillsynsärenden fatta beslut om inskränkningar som i praktiken innebär att både grundlagen och riksdagen körs över. Konkret är det Integritetskyddsmyndigheten (IMY) som skickas fram för att hota bland annat Verifiera med åtgärder om de inte begränsar sina sökfunktioner och upphör med att tillhandahålla en rad uppgifter.

Offentliga uppgifter framställs som sekretessbelagda

Myndigheten framställer det som att det handlar om sekretessbelagda integritetskänsliga personuppgifter, men i verkligheten är det uppgifter som sekretessprövats och befunnits lyda under offentlighetsprincipen. IMY siktar in sig på att det i brottsdomar går att se om en person har dömts till psykiatrisk tvångsvård och har en missbruksproblematik.

På myndigheten bedömer man att det är mer framkomligt att få med sig opinionen på inskränkningar om man fokuserar på den typen av påföljder i stället för på de vanligare fängelsepåföljderna som inte lika enkelt kan framställas som integritetskänsliga. Målsättningen är emellertid att generellt begränsa möjligheterna att kunna se om en person är kriminellt belastad och i botten ligger att försvåra att belägga sambandet mellan brottslighet och invandring.

Får draghjälp av statstelevisionen

IMY får nu draghjälp av statstelevisionen. I stället för att slå vakt om tryckfriheten och kritiskt granska överkörningen av grundlag och riksdag, vinklar SVT sin rapportering om beslutet till myndighetens favör.

Med anekdotiska exempel och citat från missbrukare och kriminella som vittnar om att de haft svårt att få jobb framställs Verifiera som en söktjänst som det finns fog för att sätta munkavle på.

Kriminella och knarkare ”utsatta” enligt myndigheten

IMY:s jurist Martin Wetzler ges också stort utrymme att felaktigt beskriva de uppgifter som Verifiera som ”mycket integritetskänsliga” trots att de alltså är sekretessprövade och har fastställts omfattas av offentlighetsprincipen i kontrast till exempelvis medicinska journaluppgifter.

Enligt Wetzler ska dömda brottslingar och knarkare betraktas som offer och ”utsatta”. Medier och arbetsgivare bör därför enligt juristen inte kunna granska och kontrollera dem.

– Det rör sig om mycket integritetskänslig information beträffande personer som är eller har varit i en mycket utsatt situation. För dessa personer kan ett offentliggörande av informationen vid en bakgrundskontroll leda till kännbara konsekvenser, till exempel i form av minskade möjligheter att bli aktuell för en anställning och utanförskap.

Beslutet kommer att överklagas

Gunnar Axén är styrelseordförande för Verifiera och starkt kritisk till Integritetskyddsmyndighetens tilltag. Utöver att man sätter sig över vad grundlagen säger och vad riksdagen flera gångar slagit fast. ignorerar IMY även de avslagsbeslut som Justitieombudsmannen fattat i ärenden där brottslingar och missbrukare anmält söktjänsten. Axén meddelar att beslutet kommer att överklagas.

IMY har samtidigt ett annat ess i rockärmen som man avser att plocka fram om Verifiera skulle få rätt. Man vill då diskvalificera söktjänster av det här slaget från det undantag för journalistiskt relaterad verksamhet som finns i den överstatliga dataskyddsförordningen GDPR som annars förbjuder register som innehåller personuppgifter.

Ger sig på utgivningsbevisen

För att komma i åtnjutande av undantaget måste man ha ett så kallat utgivningsbevis. Det har i princip alla medieaktörer och även många medeliknande bloggar samt de söktjänster som Verifiera som servar media med underlag för sin journalistik. Lagen ändrades 2003 så att inte bara de stora mediejättarna längre fick ensamrätt till undantag.

IMY hävdar att ett utgivningsbevis inte ger rätt att lagra vad man kallar ”känsliga uppgifter”, även om de i en sekretessprövning inte har ansetts vara detta. Vad man grundar det påståendet på är emellertid oklart och går på tvärs med alla tidigare lag- och direktivtolkningar. Med det argumentet som slagträ ämnar IMY i händelse av att förvaltningsrätten inte går på myndighetens linje försöka få Verifieras och andra liknande söktjänsters utgivningsbevis indragna.

– IMY har inte befogenheter att granska vår verksamhet eller ha synpunkter på den, slår Axén fast i en kommentar till stats-TV.

”Myndighetsövergrepp och censur”

Om myndigheten skulle lyckas frånhända Verifiera dess utgivningsbevis skulle dock situationen förändras och IMY:s befogenheter att stoppa verksamheten bli väsentligt större.

– Resultatet kommer att bli en kraftig begränsning av medias möjligheter att göra personresearch och att granska våra makthavare, varnar Axén i en kommentar till Dagens Juridik som också uppmärksammar IMY:s tilltag och fortsätter:

– IMY:s agerande är ett myndighetsövergrepp. Utan lagstöd och behörighet tar man sig friheten att förbjuda nyhetsbyråer med utgivningsbevis att publicera vissa handlingar från svenska domstolar. I dagligt tal kallar vi detta för censur.

Kan tvinga altmedier att lägga ned

Det har en längre tid från vänsterhåll bedrivits opinionsbildning för att de nya alternativmedierna och konservativa utmanarna till det vänsterliberala mediaetablissemanget inte heller ska betraktas som journalistik. Samnytt och andra aktörer i den här sfären ska därför inte vara berättigade till bland annat mediestöd, menar man.

I förlängningen kan i skenet av det IMY nu försöker göra även altmediers utgivningsbevis vara i fara och därmed hela den journalistiska verksamheten. Integritetsmyndighetens föregångare, Datainspektionen, inledde redan för tio år sedan långtgående ansträngningar för att tysta alternativmediers granskande journalistik.

Försökte stoppa granskning av migrationsärenden

Bland annat lät man sin dåvarande chefsjurist skicka ut hotelsebrev till altmedias redaktioner med krav på att avpublicera så kallade MigiLeaks-artiklar där migrationsärendens gång genom rättsprocessen granskades. Om inte Datainspektionens order åtlyddes skulle redaktionerna dras inför rätta och bli föremål för kännbara konsekvenser i form av böter eller fängelse, sades det.

Inga sådana åtgärder vidtogs emellertid trots att altmedierna fortsatte med sina granskande publiceringar där migranter beviljats uppehållstillstånd på felaktiga grunder. Det stod klart att myndigheten bara försökt skrämma obekväma medieaktörer till tystnad genom att missbruka den tyngd som en person med titeln chefsjurist åtnjuter.

Samnytt fortsätter att regelbundet publicera den här typen av granskande artiklar. Datainspektionens angrepp på pressfriheten har dock medfört att migrationsdomstolarna numera sekretessbelägger fler uppgifter i handlingarna jämfört med tidigare. Det kan också bli resultatet här – att söktjänsterna kan fortsätta sin verksamhet men att offentlighetsprincipen urholkas genom att de handlingarna de tillhandahåller har blivit föremål för en strängare censur redan när de upprättades.

Möts av hård kritik

IMY:s beslut att ge sig på Verifiera och liknande tjänster möts av hård kritik från flera håll. En av dem som är uttalat vokal mot tilltaget är journalistprofilen Per Gudmundson, mångårig medarbetare på SvD, numera på Bulletin. Han har genom åren bedrivit en omfattande granskande journalistik bland annat med fokus på våldsbejakande islamister, terrorister och IS-resenärer.

I en lång tråd på Twitter redogör Gudmundson ingående för alla de problem för den fria journalistiken som IMY:s beslut innebär, omedelbart och i sin förlängning med ändamålsglidning och de betydligt mer långtgående intentioner myndigheten har med sitt agerande.