Uppgifter i tyska medier hävdar att Ryssland kan ha utnyttjat vraket efter passagerarfärjan MS Estonia för undervattensspionage mot Nato. Misstankarna, som är obekräftade, är den senaste i en lång rad hypoteser kopplade till ryska aktiviteter i Östersjön – en region präglad av växande misstänksamhet sedan invasionen av Ukraina och sabotaget mot Nord Stream. Svenska experter vill inte kalla det för en konspirationsteori och formulerar det diplomatiskt som tekniskt möjligt men högst osannolikt.

Sedan Rysslands invasion av Ukraina 2022 har Östersjöområdet blivit en geopolitisk brännpunkt. Sabotaget mot Nord Stream-ledningarna 2022, upprepade undervattensincidenter kring kablar och gasledningar, samt återkommande flygkränkningar har alla bidragit till en allt djupare misstro mot Moskva.

LÄS ÄVEN: Rysskräcken i skogen: Turisten med karta kan vara spion

Mot den bakgrunden framstår de senaste uppgifterna – att Ryssland kan ha förvandlat vraket efter MS Estonia till en bas för undervattensspaning – som ännu ett led i en längre berättelse om misstänkt rysk aktivitet under ytan. Några konkreta belägg för påståendena har dock inte presenterats.

Tyska medier: Rysk teknik på vraket

Enligt en granskning av tyska public service-bolagen WDR och NDR samt tidningen Süddeutsche Zeitung misstänker Nato att Ryssland har placerat ut teknisk utrustning i eller på Estonia-vraket. Den ska möjliggöra navigering för undervattensdrönare och insamling av akustiska data – som propellerljud och resonans från Natoländers fartyg och ubåtar.

LÄS ÄVEN: Försvarsmakten: Estonia användes för militära transporter

Platsen i Östersjön på 80 meters djup beskrivs i rapporten som strategiskt idealisk för övervakning av marina rutter mellan Sverige, Finland och Baltikum. Eftersom dykning där är förbjuden enligt ett internationellt avtal från 1995, skulle eventuella operationer kunna ske ostört, menar man.

Ett helgat gravfält

MS Estonia förliste natten till den 28 september 1994 under en storm på väg från Tallinn till Stockholm. 852 människor miste livet, vilket gör olyckan till Europas värsta fredstida fartygskatastrof. Endast 137 överlevde. Spekulationerna kring vad som orsakade katastrofen har varit många, och många frågetecken kvarstår fortfarande.

Vraket förklarades som en skyddad gravplats 1995 genom ett avtal mellan Sverige, Finland och Estland. Planer på att täcka det med betong övergavs efter protester från anhöriga som krävde transparens.

Sedan dess har platsen varit förbjuden för dykning, med undantag för myndighetsgodkända undersökningar – senast efter 2020 års dokumentär som avslöjade en tidigare okänd skada i skrovet.

”Tekniskt möjligt – men osannolikt”

Hans Liwång, professor i försvarssystem vid Försvarshögskolan, säger till statsradion att det är ”fullt möjligt” att Ryssland använder vrak i Östersjön för underrättelseverksamhet – men att Estonia vore ett olämpligt val.

– Det är lämpligare för dem att vara på andra ställen på botten där man också kan gömma sig, men som inte är lika uppmärksammade.

LÄS ÄVEN: Dokumentär avslöjar: Fyra meter stort hål i Estonia – avfärdades tidigare som konspirationsteori

Han menar dock att Nato ändå bör undersöka platsen för att kunna bekräfta eller avfärda misstankarna.

Jonas Bäckstrand, ordförande för den svenska Haverikommissionens pågående Estoniautredning, säger till statsradion att man ”inte sett några spår av ryskt spioneri” vid sina undersökningar.

– Vi har inte under våra undersökningar på platsen sett några som helst sådana spår. Vi har också fotograferat vraket in i minsta detalj och vi ser inga tecken sådana tecken på sådana aktiviteter, säger Bäckstrand till SR.

Bakom misstankarna: GUGI och undervattenskriget

Om de tyska uppgifterna mot förmodan visar sig stämma, skulle operationerna falla under den ryska marinens hemliga djuphavsdirektorat GUGI – en enhet specialiserad på sabotage, kabelavlyssning och övervakning.

LÄS ÄVEN: Regeringen: Sverige attackeras först vid ett Nato-Ryssland-krig

Det ryska fartyget Yantar – i väst ofta beskrivet som ett ”spionskepp” men av ryssarna själva som ett forskningsfartyg – har under flera år följts nära av västerländska flottor efter att ha setts i närheten av undervattensinfrastruktur i både Nordsjön och Atlanten.

Liknande sensorfynd hävdas också ha gjorts i Litauen, Irland och Storbritannien de senaste åren. Detta enligt den tyska granskningen.

En historia som vägrar sjunka

Nästan 31 år efter katastrofen är MS Estonia fortfarande föremål för spekulationer – från teorier om explosioner till militära transporter ombord. De nya uppgifterna visar hur minnet av olyckan fortsätter att blandas med samtidens säkerhetspolitiska oro.

Läs alla artiklar på Samnytt om Estonia HÄR.

LÄS ÄVEN: Säkerhetsexpertens ryska sabotage-teorier på Östersjön – var olyckor