Sverigedemokraterna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna har enats om att införa en ny påföljd som gör det möjligt att hålla särskilt farliga brottslingar frihetsberövade på obestämd tid. Reformen presenteras i en debattartikel av justitieministern och de övriga partiernas rättspolitiska företrädare och ska träda i kraft den 1 mars 2026 – alltså flera månader före nästa riksdagsval.

Den nya påföljden, kallad säkerhetsförvaring, riktar sig mot personer som återkommande begår grova vålds- eller sexualbrott och som bedöms utgöra en fortsatt fara för samhället. ”Vissa brottslingar är så farliga för det omgivande samhället att de inte bör släppas ut i frihet per automatik”, skriver justitieminister Gunnar Strömmer (M) tillsammans med Henrik Vinge (SD), Ingemar Kihlström (KD) och Martin Melin (L) på Expressens debattsida.

Personer som döms till säkerhetsförvaring ska först avtjäna ett straff motsvarande ett vanligt fängelsestraff, men därefter kunna hållas kvar i upp till sex år utan möjlighet till villkorlig frigivning. När tiden löpt ut kan förvaringen förlängas ytterligare med upp till tre år i taget, efter domstolsprövning och riskbedömning från Rättsmedicinalverket. Det finns ingen bortre gräns för hur många gånger en sådan förlängning kan ske.

LÄS ÄVEN: Tidöregeringen skrotar ungdomsvård – unga ska dömas till fängelse

Grovt kriminella under 18 år ska enligt förslaget inte kunna dömas till säkerhetsförvaring. Inte heller ska brott begångna före myndighetsåldern kunna ligga till grund för påföljden.

Del i bredare kriminalpolitisk omläggning

Förslaget är en del av en större kriminalpolitisk reform där regeringspartierna vill flytta fokus ”från gärningsmannens intressen till brottsoffrens upprättelse och samhällets behov av skydd mot allvarlig brottslighet”.

Regeringsunderlaget skriver att flera förändringar redan är på väg att genomföras: omkring 50 straffskalor ska skärpas, gängkriminella ska kunna få dubbla straff och livstids fängelse ska kunna utdömas för upprepade grova våldtäkter och misshandelsbrott.

”Steg för steg återupprättas tryggheten”

Vid årsskiftet ändras även reglerna för villkorlig frigivning så att minst tre fjärdedelar av straffet ska avtjänas innan frigivning kan bli aktuell, jämfört med dagens två tredjedelar. Frigivning i förtid ska också föregås av en prövning och inte ske med automatik som idag.

LÄS ÄVEN: Livstid för 15-åringar – här är SD:s 43 förslag i gängpaketet

Regeringspartierna framhåller att syftet med reformen är att skydda samhället och brottsoffer från personer med hög risk för återfall. ”Bakom lås och bom kan kriminella inte begå nya brott eller rekrytera nya barn”, skriver debattörerna, och menar att påföljden blir ett ”nödvändigt komplement” till straffskärpningarna.

Lagen klubbas före valet

Enligt Tidöpartierna ska lagändringen beslutas och träda i kraft den 1 mars 2026, alltså i god tid före nästa riksdagsval. Därmed blir den svårare för en eventuell ny regering att riva upp jämfört med ett ännu ej genomfört lagförslag som bara kan läggas åt sidan.

”Steg för steg återupprättar vi tryggheten och friheten i Sverige”, avslutar företrädarna för de fyra partierna.