441 miljoner satsade Jämtkraft på tio stycken vindkraftverk i Dalarna. I dag står det klart att investeringen varit ett fiasko med en produktion som ligger långt under planen och på Jämtkraft vill man inte avslöja vad den verkliga kostnaden ligger på. Utöver den ekonomiska biten har vindkraftverken också spridit gifter som måste saneras.
Sedan år 2000 har den svenska elförbrukningen gått ned med cirka tio procent. Samtidigt har en överetablering av vindkraft skapat ett överutbud av vindkraftsel när det blåser. Det gör att elpriserna störtdyker när det blåser men det saknas infrastruktur för att lagra elproduktionen från vindkraft till perioder då det inte blåser. Detta skriver företagsekonomen Christian Steinbeck i Jämtlands Tidning är en av anledningarna till vindkraftens lönsamhetsproblem.
De flesta av Sveriges 290 kommuner äger ingen vindkraft och för de som har detta handlar det oftast bara om något enstaka vindkraftverk. Dessa installerades för 15-20 år sen och avvecklas nu då de närmar sig slutet på sin ekonomiska livslängd. Olönsamheten gjorde att man inte satsat på fler.
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
LÄS ÄVEN: Expert sågar AP-fondernas investeringar i vindkraft – blöder pensionspengar
Undantaget Östersund är enligt Steinbeck förmodligen den kommun som äger mest vindkraft per kommuninvånare. Trots stora förluster har satsningarna fortsatt, inte sällan långt ifrån Östersund. Ett exempel på detta är Kyrkbergets tio vindkraftverk norr om Malung i Dalarna som invigdes 2011 – fem timmars bilfärd från Östersund.
Kyrkberget Vindkraft AB förvärvades av den brittiska vindkraftsprojektören RES Skandinavien AB, något de förmodligen tjänade bortåt hundra miljoner kronor på. För Jämtkraft blev det dock inte riktigt samma ekonomiska framgång.
Producerar inte enligt plan
Det är meningen att Kyrkberget ska producera 73 gigawattimmar per år men ligger i genomsnitt nästan tjugo procent lägre och under de senaste åren har produktionen minskat snabbt. I fjol producerades bara 45,4 gigawattimmar och efter 15 år börjar verken närma sig slutet på sin ekonomiska livslängd.
Redan 2015 ville revisorn att Jämtkraft skulle skriva ned värdet på anläggningen med 57,3 miljoner kronor. 441,4 miljoner kronor kostade de att bygga, något Steinbeck jämför med ca 820 undersköterskor i äldreomsorgen under ett år.
Initialt räknade man med att saneringen på Kyrkberget skulle kosta 65 000 kronor per verk, vilket är alldeles för lågt och nyligen avkrävde man därför säkerhet från Jämtkraft på 450 000 kronor per verk. Det verkliga beloppet kan dock ligga tre gånger högre.
Vill inte svara
Redan 2016 hade Kyrkberget kostat Jämtkraft 130 miljoner kronor och man beslutade att fusionera upp bolaget i moderbolaget, något som försvårar ekonomisk uppföljning. Hur mycket Kyrkberget egentligen har kostat Jämtkraft kommer vi nog aldrig att få veta, konstaterar Steinbeck och då han frågar vägrar man berätta.
I rotorbladen, som spridit fragment under åren, finns dessutom kemikalier som PFAS och bisfenol. Hur hållbara och rena vindkraftverken egentligen är kan verkligen diskuteras, slår Steinbeck fast.
