En av Sveriges äldsta nationella symboler, kronan, kan om finansminister Elisabeth Svantesson (M) får sin vilja fram snart vara ett minne blott. Moderaterna vill, trots att svenskarna i en folkomröstning sagt tydligt nej till att byta valuta och inte ändrat inställning, på nytt utreda ett svenskt medlemskap i eurozonen. Om det blir verklighet går drygt 500 år av svensk kulturhistoria i graven.
Förslaget väcker starka reaktioner. Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson (SD) menar att Moderaternas utspel innebär att ”EU-byråkrater” ges ännu större inflytande över svensk penningpolitik – något han ser som raka motsatsen till vad väljarna vill.
LÄS ÄVEN: Regeringens euro-ivrare vädrar morgonluft – men SD säger nej
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
”Nej! Håll EU-byråkrater borta från svensk penningpolitik. För mig är det hela också självklart. Att Sverige ska ha kvar kronan och att vi därmed behåller makten över vår penningpolitik. Sverige behöver ta tillbaka makt från Bryssel, inte ge ifrån oss mer”, skriver Åkesson på Facebook.
Svantesson: ”För mig är det självklart”
Moderaterna vill nu tillsätta en utredning som ska granska ”alla relevanta aspekter, inklusive geo- och säkerhetspolitiska överväganden” kring Sveriges valuta.
– Jag tycker att det ska utredas. För mig är det självklart, det har gått väldigt många år, säger Elisabeth Svantesson (M).
Med eller utan folkomröstning
Hon understryker att det handlar om att uppdatera kunskapsläget, inte nödvändigtvis om att förbereda en ny folkomröstning.
– Det är bra att utreda först och se, säger hon.
LÄS ÄVEN: Svenska folkets motstånd mot euron växer
Det är oklart om finansministern menar att euron skulle kunna införas utan att en ny folkomröstning hålls.
Svantesson påminner om att hon själv röstade ja till euron i folkomröstningen 2003, men betonar att partiet sedan dess respekterat folkviljan. Men om ”frågan läggs på bordet” tror hon att kronan skulle kunna vara borta och ersatt av euron så snart som om åtta år.
Wykman: ”Uppenbara fördelar”
Finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) välkomnar ett valutabyte med motiveringen att mycket förändrats sedan svenskarna senast tog ställning.
– Sedan dess kan man konstatera att det har hänt ganska mycket, säger han.
Han pekar på flera ”uppenbara politiska och ekonomiska fördelar” med ett införande av euron, bland annat ett tätare EU-samarbete och ökad ekonomisk trygghet.
– Om det blir riktigt turbulent och jobbigt i världen står vi inte själva utan tillsammans med andra, säger Wykman.
LÄS ÄVEN: Göran Persson vill överge kronan – anser euron oundviklig
LÄS ÄVEN: Göran Persson spår svensk euroanslutning utan ny folkomröstning
Samtidigt medger han att riskerna måste vägas in, inte minst de problem som kan uppstå när andra euroländer hanterar sina skulder på ett mindre ansvarsfullt sätt. Bristande ansvar i det avseendet har varit och är fortfarande vanligt, trots att det är ett allvarligt brott mot EU:s regelverk, den så kallade stabilitets- och tillväxtpakten, som säger att ett medlemslands statsskuld inte får uppgå till mer än 60 procent av BNP och budgetunderskotten inte överstiga 3 procent av BNP.
500 år av svensk kulturhistoria
Motståndet mot euron har förblivit stabilt sedan folkomröstningen. Samtliga större opinionsundersökningar efter 2003 visar att en klar majoritet av svenskarna fortsatt säger nej till att införa EU-valutan.
LÄS ÄVEN: Svenska folkets motstånd till euron ökar
För många handlar frågan inte bara om ekonomi – utan om kultur och självständighet. Kronan infördes under namnet daler på 1500-talet, bytte namn till riksdaler hundra år senare och blev formellt krona för 150 år sedan. Den har sedan dess varit en central symbol för Sverige, på samma sätt som språket och flaggan.
