Om OECD:s föreslagna bolagsskattereform införs står Sveriges regering sannolikt inför en rejäl budgetsmäll, hävdar Daniel Waldenström, professor i nationalekonomi och docent i ekonomisk historia, verksam vid Institutet för Näringslivsforskning, i ett inlägg på Ekonomistas.
Bakgrunden är att flera stora länder under många år irriterat sig över att bolagsvinster ofta hamnar i små exporterande länder, trots att större delen av själva handeln av varor och tjänster sker i de stora länderna. Därför har OECD föreslagit en ny modell för bolagsbeskattning som flyttar skatteintäkterna till de länder där handeln sker.
Sverige har protesterat, dock utan större framgång, uppger Waldenström. Om reformen genomförs kommer Sverige förlora uppskattningsvis mellan 15 och 70 miljarder. Det innebär ett potentiellt tapp på så mycket som 50 procent.
Förändrade förutsättningar
Bolagsskatt är en skatt på ett företags vinst eller kapital. I takt med globalisering, digitalisering och ökad skattekonkurrens länder emellan förändras förutsättningarna för företagens beskattning. Många mindre länder har under senare år aggressivt sänkt sin bolagsbeskattning för att locka bolag från länder med stora inhemska marknader, som exempelvis USA och Frankrike.
I Sverige uppgick bolagsskatten mellan 2013 och 2018 till 22 procent. 2019 sänktes den till 21,4 procent och 2021 sänks den ytterligare till 20,6 procent.
I takt med att bolagsskatterna sänkts har irritationen hos de större länderna vuxit vilket resulterat i en utredning utförd av OECD, som presenterades i oktober 2019. Utredningen föreslår omfattande förändringar för beskattning av företag, särskilt i digitaliserade sektorer.
Kostsamt för Sverige
Förslaget, som nu är ute på ”snabbremiss”, riskerar bli kostsamt för Sverige. Bland annat föreslås att skatten kopplas till de länder där produkten säljs snarare än att som nu baseras på det land där det säljande företaget har sitt huvudkontor och produktutveckling.
Många frågor kvarstår och är politiskt känsliga menar Waldenström. Oavsett osäkerheten verkar de flesta eniga om att Sveriges skatteintäkter kommer att påverkas negativt, skriver han.
Dessutom är de flesta bedömare eniga i att Sverige inte kommer att kunna göra någonting för att stoppa OECD:s förslag. Waldenström liknar Sverige vid ”musen som röt”.
Bolagsskatten, en grundbult i Sveriges skatteintäkter
Hur regeringen planerar bemöta detta är idag okänt och Waldenström efterlyser ett svar. “Bolagsvinsternas beskattning är inte ny, utan en grundbult i Sveriges skatteintäkter sedan decennier”, skriver Waldenström och avslutar med följare frågor:
Vilken är regeringens handlingsplan för att hantera de skadliga effekterna ifall de uppstår? Planeras en höjning av andra skatter för att bibehålla skattenivån och tänker man då beakta den förändrade balansen mellan arbets- och kapitalbeskattning?
OECD
Organisation for Economic Co-operation and Development (OECD) bildades 1948 för att främja återuppbyggandet av Europa efter andra världskriget. Idag ingår 36 länder och organisationen är baserad i Paris. Av central betydelse i arbetet är idag makroekonomisk utveckling, struktur- och handelspolitik.
Trots att OECD inte har någon beslutande makt över individuella länder ses anpassning till organisationens riktlinjer som en förutsättning för internationellt samarbete medlemsländerna emellan. OECD fungerar som ett forum där regeringar kan jämföra politiska erfarenheter, söka svar på vanliga problem, identifiera god praxis och samordna inhemsk och internationell politik.
