Varje år sätter de politiska partierna sprätt på 100 miljoner kronor till utländska partier och organisationer, detta utöver de nästan 200 miljoner partierna ger sig själva i partistöd.

De årliga partistöden på 183 miljoner kronor i partistöd är såväl kända som omdebatterade. Desto mindre kända är de ytterligare 100 miljoner kronor som partierna varje år ger sig själva för att skicka vidare till politiska partier och organisationer utomlands.

”Särskilt demokratistöd genom svenska partianknutna organisationer” påstås främja demokratisk utveckling, mänskliga rättigheter och jämställdhet i andra länder och räknas som bistånd.

LÄS ÄVEN: Svenska skattepengar till unga på glid – på Kuba

Pengarna går till riksdagspartiernas systerpartier och andra organisationer de har kontakt med utomlands och för att ta emot det finansiella stödet krävs att ett parti har en så kallad PAO (partiansluten organisation) genom vilka pengarna kan gå.

Döms ut

Dessa 100 miljoner av skattebetalarnas pengar har betalats ut under 20 år och uppmärksammas nu av Skattebetalarnas Förening som dömer ut systemet och vill se att det läggs ned.

Föreningens Slöseriombudsman Josefin Utas påpekar att stödet i praktiken inte fungerat särskilt väl med dålig transparens, begränsad effekt och i flera fall har pengar gått till demokratiskt tveksamma grupper som kommunistpartier, i andra fall har organisationer slussat vidare pengar till andra mer extrema grupper.

Att detta sorts bistånd, eller partistöd, ständigt får kritik är lätt att förstå. Detta är ännu ett bidragssystem, bland tusentals andra, med tveksam nytta som kostar skattepengar att administrera och hantera. Det riskerar också, likt andra stöd och bidrag, att hamna i fel händer. Runt ca 50 miljarder ges redan i internationellt bistånd.

Partierna borde inte syssla med skattefinansierat bistånd. Vill de stödja partier och rörelser i andra länder, så kan de samla in pengar för det.

LÄS ÄVEN: Slöseriombudsmannen: ”Brutala slöserier i miljardbelopp” av skattepengar