Om fem år kan staten ha total kontroll över dina pengar

➤ PENGARNA SOM FÖRSVANN Det kontantlösa samhället är snart här. Det menar två forskare, Niklas Arvidsson på KTH och Jonas Hedman på Handelshögskolan i Köpenhamn, och anger den 24 mars 2023 – dvs om drygt fem år – som den tidpunkt då du inte längre kommer att kunna använda sedlar och mynt i Sverige.

Datumet har Arvidsson och Hedman räknat fram genom att extrapolera den snabba utveckling mot avskaffandet av kontanter som idag pågår i Sverige, snabbare än i något annat land. Det är den brytpunkt då forskarna tror att kontanthantering kommer att kosta så mycket för handlarna att de inte kan få lönsamhet på en kontantbetald försäljning till kund.

Var femte kund föredrar kontanter
Många kunder tycker det är bekvämare att betala med kort men var femte svensk föredrar fortfarande kontanter. Ännu fler vill, vad Samhällsnytt erfar, ha fortsatt valfrihet.

Staten och bankerna driver på
Det är idag inte handeln som främst trycker på för ett kontantlöst samhälle. I stället är det bankerna och staten. Många bankkontor är idag kontantlösa och de kontor som fortfarande tar emot kontanter utsätter ofta kontantkunder för vad dessa upplever som en förnedrande behandling.

Hänvisar till rånrisk, EU-direktiv och lagstiftning
Bankkontor som inte tar emot kontanter hänvisar till rånrisk men på de bankkontor som har kontanthantering finns idag system som gör bankrån i princip omöjliga. De banker som hanterar kontanter har å sin sida infört hårda restriktioner. De lägger skulden på EU-direktiv och svensk lagstiftning när de bemöter kunderna på ett sätt där dessa känner sig utpekade som brottslingar och terrorister.

En kund som vill betala med eller sätta in ett större belopp i kontanter än 10.000 kronor måste i detalj kunna redogöra för pengarnas ursprung. Omvänd bevisbörda gäller. En kund som inte har fullgod dokumentation, som t ex sparat på sig ett större kontantbelopp under många år, får nej av banken med motiveringen att kunden inte kan bevisa att pengarna inte är anskaffade genom kriminalitet.

Kunden misstänkliggörs för grova brott
Bland de brott som kunden uttryckligen misstänkliggörs för och som räknas upp av banken finns bl.a. penningtvätt, trafficking, knarkhandel, terroristfinansiering och illegal vapenhandel. Om en kund anser den sortens anklagelser gränsa till förtal och vägrar svara på frågor eller intyga att han eller hon inte är kriminell, kan banken spärra kundens bankkonto och i samarbete med staten se till att kundens kontanter konfiskeras.

Inte verksamma åtgärder
Kritiker menar att den grova brottsligheten och terrorismen förefaller leva och frodas och snarast öka, och att åtgärder av det här slaget inte tycks verksamma. I stället är det vanliga skötsamma medborgare som drabbas.

Den lilla människan kommer i kläm
Ett aktuellt fall är en 91-årig kvinna i Kristianstad som under ett långt och strävsamt liv sparat ihop drygt 100.000 kronor som hon nu ville sätta in på banken. Hon fick nej av banken och det hjälpte inte att vända sig till samhället för hjälp. En domstol gav banken rätt.

Ett annat färskt exempel är ett äldre par i Gävle som nekades sätta in 117.000 kronor på banken och som utpekades som kriminella. Detta, att som 80-årig svensk bli misstänkliggjord som brottsling efter att ha arbetat och gjort rätt för sig ett helt liv, menar paret känns värre än att förlora det stora penningbeloppet. Även i det fallet lierade sig staten, via domstolarna, med bankerna. Parets pengar gick förlorade.

Övertolkat EU-direktiv
Den kontantgräns på 10.000 kronor som idag tillämpas av alla banker utgör emellertid en tiofaldig övertolkning av det EU-direktiv som hänvisas till. I direktivet anges 10.000 euro som gränsbelopp, dvs närmare 100.000 svenska kronor.

Kontantlöst samhälle demokratiproblem
Personer som Samhällsnytt talat med hänvisar också till framväxten av det kontantlösa samhället som ett demokratiproblem, en aspekt av frågan som det talas väldigt lite om i den offentliga debatten.

Man menar att det är en allvarlig kränkning av individens grundläggande fri- och rättigheter att frånta medborgarna möjligheten att handla med varandra utan inblandning av staten och av denna reglerade banker.

Kan utnyttjas för politiska syften
I ett kontantlöst samhälle kan staten snabbt frysa en enskild person eller aktörs tillgångar och på sätt stoppa systemkritiska initiativ. Exempelvis skulle staten med någon diffus hänvisning kunna frysa Samhällsnytts tillgångar och därigenom göra sig kvitt en obekväm granskande medieaktör.

Redan idag används frysning av ekonomiska tillgångar som politiska påtryckningsmedel snarare än som verktyg för att stoppa brottslighet. Det sker än så länge främst som en del av sanktioner länder emellan, men de personer Samhällsnytt talat med befarar att detta kan komma att utvidgas så att stater agerar på motsvarande sätt mot sina egna medborgare.

Hög tillit till institutioner i Sverige
Andersson och Hedman snuddar vid demokratifrågan när de i en intervju i Computer Sweden får frågan om hur det kommer sig att Sverige ligger så långt före andra länder i införandet av det kontantlösa samhället. De menar att en avgörande förklaring är att vi i Sverige har haft lång en historia av tillit till institutionerna.

– Vi är ett litet land som haft en väldigt stabil demokrati länge. För oss är det inget problem att pengarna bara syns på en Internet-sida. Vi litar på det.


Kommentarer förhandsgranskas inte av Samhällsnytt och är inte redaktionellt material. Du är själv juridiskt ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet.