Under en längre tid har opinionsundersökningarna i Serbien visat en övervikt för att gå med i EU. Men nu har vinden vänt och EU-stödet rasat markant. Det skulle kunna innebära att Serbien drar tillbaka sin EU-ansökan, vilket vore ett stort bakslag för EU-kommissionens expansionsplaner.

Den beslutande nomenklaturan i Bryssel har länge bedrivit påverkanskampanjer för att få med Serbien i federationen. Genom ekonomiska mutor har man lyckats hålla fler serberna positiva än negativa till EU-medlemskap. Detta trots att skepsisen till unionen och vad den står för i övrigt varit stor och man känt ett närmare släktskap med Ryssland.

Formellt lämnade Serbien in en medlemsansökan redan 2009 och fick kandidatstatus 2012 men landet har ännu inte godkänts för inträde och bedömare tror att det kommer att dröja ännu länge till innan det sker. Samtidigt används landets ansökan för att EU-anpassa Serbien och flytta fram unionens geopolitiska intressen. Att göra serberna beroende av EU-bidrag är ett sätt att påverka landets utveckling.

Krav från EU att delta i anti-ryska sanktioner stöter bort många

Men i och med Ukrainakriget och EU:s hårda press på Serbien att vara med och straffa Ryssland med sanktioner har opinionen för att gå med i EU dykt rejält. Det är nu väsentligt fler serber som är emot EU-medlemskap än som är för. Enligt vissa mätningar är det så få som 20 procent som vill gå med, andra visar ett stöd på 35 procent.

Med ett så lågt stöd kan landets EU-ansökan komma att dras tillbaka. Det skulle på kort sikt straffa sig ekonomiskt för många serber genom att EU-bidragen stryps men det skulle också vara ett nederlag för Bryssel-nomenklaturans expansionsambitioner.

Ser EU och Nato – som bombade sönder Serbien – som ett och samma

Många serber gör inte någon större åtskillnad mellan EU och Nato. En absolut majoritet av EU-länderna är också med i Nato och vid klartecken för Sverige och Finland för Nato-medlemskap blir överlappningen närmast total. USA:s och Natos invasion och sönderbombningar av Serbien på 90-talet och hur man med vapenmakt berövades Kosovo är ingenting som folk har glömt eller förlåtit.

Statsradion har varit på besök i Serbien för att ta pulsen på EU-stämningarna. En av dem man pratat med är 34-åriga Marija som tycker att Serbien bör hålla armlängd avstånd till väst, EU och Nato en gemenskap som hon och många serber inte känner någon självklar samhörighet med.

– Jag tycker inte att vi ska gå med. Det började med Natos bombningar och jag tycker inte att vi tillhör den sidan.

Känner traditionell och konservativ samhörighet med Ryssland

Fram till nu har serberna kunnat närma sig EU samtidigt som man behållit de goda kontakterna med Ryssland som många här identifiera sig mer med än västeuropéerna. Men i och med invasionen av Ukraina har trycket på det neutrala Serbien att välja sida hårdnat. Vilken man väljer är inte självklart.

SR har besökt staden Novi Sad i norra Serbien, landets näst största stad och huvudstad i den autonoma provinsen Vojvodina. Kriget i Ukraina är något som diskuteras flitigt men åsikterna är mer differentierade jämfört med vad som är tillåtet i Sverige.

Det är som serb inte självklart att ensidigt peka ut Ryssland som den stora boven, berättar SR. Serbien är sedan gammalt pro-ryskt och den kristna ortodoxa tron som man delar med Ryssland är för många en förenande faktor.

Professor i politiska studier anser att serberna bör välja EU

I Novi Sad träffar den svenska statsradion en professor och doktor i politiska studier som undervisar vid stadens juridiska fakultet. Han menar att serbernas kärlek till Ryssland inte är så enkel att förklara då den inte är alltigenom ömsesidig. Enligt professorn har Ryssland ofta satt sina egna intressen främst och dessa har inte alltid sammanfallit med Serbiens.

– Serbernas kärleksrelation till Ryssland är en komplicerad historia men en relation är inte alltid lätt att definiera, konstaterar han.

Att välja Ryssland framför EU bedömer han medför de största riskerna för landet att ”kramas ihjäl”. EU-länder utanför den västeuropeiska sfären som Ungern och Polen har dock motsvarande upplevelse av hårda nypor från Bryssel när man försöker föra en mer konservativ än vänsterliberal politik på ett antal områden.

Men mest känner sig serberna just nu hårt klämda mellan EU och Ryssland och obekväma med det binära ultimatum man upplever sig stå inför där man antingen måste ta farväl av den gamla vännen Ryssland eller stänga dörren mot EU och väst. Att vara ett litet alliansfritt land mellan giganterna accepteras nu inte på samma sätt. Delvis liknar kravet på ett tydligare vägval det Sverige ställts inför beträffande medlemskap i Nato.

Säkerhets- och geopolitiskt viktigt val för EU

Vad Serbien väljer är viktigt för EU ur flera perspektiv, just nu inte minst det säkerhetspolitiska. Därmed är vägvalet viktigt även för Nato. Just nu ser det dock ut som att EU pressat på för hårt att döma av opinionen.

Bryssel har också en uppförsbacke genom att de västliga EU-länderna gett och fortfarande ger Serbien merparten av skulden för 90-talets krig efter det kommunistiska Jugoslaviens sönderfall. Ett huvudmotiv till att EU vill få med sig Serbien är också att man vill minska risken för nya krig på Balkan genom att få inflytande och kontroll över serbierna vars nationalism man ser som det dominerande orosmomentet i regionen.

Serbiens bönder köps med EU-bidrag

Vojvodina där SR varit på besök har några av Europas bördigaste jordbruksmarker. På landsbygden är man ofta mer EU-skeptisk än i städerna. Stort fokus för EU:s ekonomiska mutpolitik är därför inriktad på att vinna över bönderna.

Statsradion har besökt en gård nära gränsen till Kroatien där Tordor tillsammans med sin fru och son driver ett jordbruk där man bland annat odlar majs, solrosor och soja och föder upp oxar, grisar och får. Det är mycket hårt arbete att få det att gå runt och utan den nya traktor man kunnat köpa för EU-bidrag hade det varit ännu mycket tuffare.

Tordor och granneen Milorad som SR samtalar med vid besöket på gården dividerar fram och tillbaka kring om man ska vara positiv eller negativ till EU. I grunden är man negativ men att kunna försörja familjen måste komma först och mutpengarna från Bryssel gör att Tordor och Milorad ändå landar i att man tvingas välja EU framför Ryssland om det kommer till ultimatum.

– Den [traktorn] är helt avgörande för oss, säger Tordor.

Oklart om opinionen går att vända igen

Men, som opinionsundersökningarna visar, är det nu allt färre som låter sig köpas av pengarna från EU. För allt fler är den serbiska lojaliteten och integriteten inte till salu. Det EU nu kräver av serberna upplever en majoritet av dem som en alltför långtgående kompromiss.

Om EU kan vända opinionen igen, med morot genom att öka på inflödet av EU-pengar eller piska genom att tvärtom stoppa det, återstår att se. Kanske har det EU-vänliga fönstret stängt för att inte öppnas igen. Kanske väntade man för länge med att bevilja Serbien EU-medlemskap.