Ungerns premiärminister Viktor Orbán har meddelat att han kommer att göra allt i sin makt för att stoppa EU:s planer på att ge Ukraina en genväg till medlemskap i unionen. Enligt Orbán vore det ett stort misstag att släppa in Ukraina mitt under ett pågående krig mot Ryssland – särskilt eftersom landet, enligt den ungerske premiärministern, ännu inte uppfyller alla nödvändiga krav. Samtidigt har EU mobiliserat över tusen tjänstemän för att påskynda Ukrainas anslutningsprocess, med målet att medlemskapet ska vara klart före 2029 – oavsett om Ungern lägger in sitt veto. För att uppnå detta trots Ungerns veto har Bryssel meddelat att det finns en “plan B och en plan C”. Det spekuleras därför i att Bryssel tänker kringgå de demokratiska beslutsreglerna genom att införa en alternativ beslutsmekanism.
Det var i ett Facebookinlägg den 3 juni som Orbán kommenterade EU-ledningens planer på att släppa in Ukraina som medlem i unionen. Att Ukraina nu är aktuellt för EU-medlemskap har sin bakgrund i att Zelenskyj ansökte kort efter Rysslands invasion i februari 2022.
I juni 2024 inledde EU medlemskapsförhandlingar med Ukraina och har pekat ut år 2029 eller 2030 som en möjlig tidpunkt för ett framtida medlemskap. Samtidigt har Ungern, som medlemsland i unionen, vetorätt i varje steg av processen – och premiärminister Viktor Orbán har redan varnat för att det är en dålig idé att forcera Ukrainas inträde i det här läget.
LÄS ÄVEN: Ungern blockerar Ukrainas EU-medlemskap – Kristersson rasar
Vidare menar Orbán att Ukraina är “ljusår” från att uppfylla de krav som krävs för ett EU-medlemskap. Om man däremot spekulerar i en mer realistisk tidsram, anser han att det snarare handlar om 20, 30 eller till och med 40 år innan landet kan uppfylla villkoren.
– Vår uppgift blir att rätta till det felaktiga löftet om att inleda förhandlingar med Ukraina, eftersom Ukraina i dagsläget är ljusår ifrån Europesika unionen, har Orbán tidigare sagt om EU:s planer att inleda medlemsförhandlingar.
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
LÄS ÄVEN: Orbán: Ukrainas EU-medlemskap kan dröja 40 år
Den ungerske premiärministern hävdar att ett förhastat ukrainskt EU-medlemskap skulle få omfattande ekonomiska konsekvenser för unionens samtliga medlemsländer.
Orbán varnar – praktiskt taget som den enda premiärministern i unionen – för att EU:s resurser skulle behöva omfördelas i stor skala för att stödja Ukraina, vilket i sin tur skulle innebära en ekonomisk börda för övriga medlemsländer och dess skattebetalare. Detta, menar han, är något som även andra ledare i EU borde inse.
Vidare betonar han att han, som Ungerns premiärminister, har ett ansvar att värna landets intressen – intressen som han anser skulle hotas av ett sådant förhastat inträde.
LÄS ÄVEN: Orbán till EU-kritiska partier: “Reformera funkar inte – gör uppror och vägra”
“Ukraina skulle suga upp varenda euro, forint och zloty som vi hittills har lagt på att stärka europeiska familjer, europeiska bönder och europeisk industri. Om tio år skulle jag inte kunna se mitt samvete i ögonen – varken inför mig själv, mina barnbarn eller mitt land – om jag inte gjorde allt jag kan nu för att skydda Ungern och Europeiska unionen från Bryssels feberdröm om ett ukrainskt medlemskap”, skriver Orbán i det uppmärksammade Facebookinlägget som syns nedan.
Försökte få till fredssamtal redan förra året
Mellan den 1 juli och 31 december förra året hade Ungern ordförandeskapet i Europeiska unionens råd – en period som kom att präglas av Orbáns försök att få till stånd samtal om vapenvila eller fredsförhandlingar mellan Ryssland och Ukraina.
Orbán sade att han ville göra vad han kunde för att få ett slut på blodbadet och förhindra en fortsatt eskalering av kriget. Den ungerske premiärministern besökte bland annat Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj i Kiev och Rysslands president Vladimir Putin i Moskva – i hopp om att samtalen skulle kunna bidra till en start för att få ett slut på kriget.
Han fortsatte sin resa med att besöka både Joe Biden och Donald Trump i USA, samt Xi Jinping i Kina. Samtidigt möttes hans initiativ av skarp kritik från flera EU-ledare, som ansåg att han överskred sitt mandat genom att försöka inleda fredssamtal.
En av de mest kritiska var Sveriges statsminister Ulf Kristersson (M), som uttryckte stark ilska över agerandet.
– Han kidnappar det ungerska ordförandeskapet, för att göra resor som antyder att han agerar på EU:s vägnar. Så är det inte, och det har vi tydligt signalerat, sa Kristersson vid en pressträff.
LÄS ÄVEN: Viktor Orbán om Ulf Kristersson: “Han får direktiv från Washington”
Kritiken fortsatte med liknande uttalanden från Sveriges statsminister.
– Han missbrukar i praktiken EU-ordförandeskapet och kidnappar det för egna syften, sade Kristersson och forsatte:
– Han talar inte för EU:s stats- och regeringschefer och än mindre för det samlade EU-systemet. Alla diskussioner om Ukraina sker med Ukraina. Vi har varit mycket kritiska till det.
Orbán: Zelenskyj förlitar sig på orubbligt EU-stöd
Efter Ungerns ordförandeskap i EU har det från ungerskt håll lyfts fram att Orbán, vid mötet med Zelenskyj i Kiev förra sommaren, varnade den ukrainske presidenten för att tiden håller på att rinna ut på slagfältet. Han ska ha påpekat att Ryssland kommer att fortsätta erövra mer mark i östra Ukraina ju längre kriget drar ut på tiden.
Enligt Orbán ska Zelenskyj då ha avfärdat varningen med att hans mål är att besegra Ryssland militärt – och att han kommer att lyckas, oavsett vad som händer om Trump vinner det kommande presidentvalet i USA. Orbán fick intrycket att Zelenskyj betraktar EU:s stöd som både evigt och obegränsat.
Se Orbán tala om sitt möte med Zelenskyj och kriget här:
EU: Ukraina kommer gå med före 2029
Samtidigt som Orbán har varit den starkaste rösten inom EU för att få till stånd fredssamtal mellan parterna, har Bryssel valt en annan väg. Utöver det fortsatta militära stödet har Bryssel även utlovat ett framtida ukrainskt EU-medlemskap – trots det pågående kriget.
Samtidigt som Orbán varit den som tydligast drivit på för att EU ska verka för fredssamtal, har Bryssel och den överväldigande majoriteten av medlemsländerna valt en annan väg. Ungern har inte fått något gehör för sina försök att lägga grunden för en förhandlingslösning. I stället har EU fortsatt det militära stödet, med målsättningen att kärnvapenmakten Ryssland ska drivas ut eller besegras på slagfältet – och dessutom utlovat Ukraina ett framtida medlemskap i både EU och Nato, mitt under ett pågående krig och trots att just Nato-frågan ofta lyfts fram som en av orsakerna till att kriget bröt ut.
LÄS ÄVEN: Så mycket har EU skänkt till Ukraina
Att Ukraina ska bli medlem i EU är något som enligt unionens ledning ska ske oavsett om kriget pågår. Det är dessutom något man avser att genomföra även om det kritiska medlemslandet Ungern försöker stoppa planerna med sitt veto.
LÄS ÄVEN: Kaja Kallas sur efter att ha blivit överkörd av EU-ledare
Det var EU:s utrikeschef Kaja Kallas, tidigare premiärminister i Estland, som i maj besökte Lviv i västra Ukraina och då försäkrade att det finns alternativa planer om Ungern lägger in sitt veto mot Ukrainas anslutning till unionen. Enligt uppgifter handlar det i så fall om att skapa en alternativ beslutsmekanism som möjliggör att Ukraina kan släppas in – oavsett Ungerns vetorätt inom unionen.
– Vi har en plan B och en plan C. Men vårt fokus är plan A, vars kärna är att få allas stöd, lovade Kallas vid Ukraina-besöket.
Även EU:s så kallade utvidgningskommissionär, Marta Kos, har kommenterat planerna på att föra in Ukraina i unionen. Hon meddelar att det krigsdrabbade landet kommer att bli medlem i EU oavsett utvecklingen på slagfältet – och att det kommer att ske redan före år 2029.
– Vi måste och kommer att lyckas i nästa fas av den europeiska enheten. Vi har en realistisk chans att föra ett eller flera kandidatländer i mål under den här mandatperioden, sade Kos.
För att möjliggöra detta spekuleras det nu i att EU:s ledning i Bryssel överväger att införa en alternativ beslutsmekanism, där kritiska medlemsstaters demokratiska rättigheter sätts åt sidan. Det skulle i så fall innebära att man åsidosätter EU:s officiella och demokratiska regler, som kräver enhällighet bland medlemsländerna för att anta nya medlemmar och utvidga unionen.
LÄS MER: Ungern kan förlora rösträtt över nej till ukrainskt EU-medlemskap
Enligt EU:s så kallade utvidgningskommissionär måste anslutningen av både Ukraina och Moldavien ske nu och kan inte vänta. Hon har dessutom försäkrat att båda länderna har gjort sin “hemläxa” och är “redo” för medlemskap. Särskilt vad gäller Ukraina som hon menar uppfyller krav.
– Tillsammans med EU:s medlemsländer undersöker kommissionen möjligheter att förenkla ansökningsprocessen, så att bilaterala frågor inte hindrar en utvidgning i det här mycket känsliga geopolitiska läget, har Marta Kos sagt vid ett EU-möte.
LÄS ÄVEN: EU:s nya utrikesminister beredd “göra vad som än krävs” för ukrainsk seger
Enligt kommissionären är EU:s utvidgning med Ukraina inte bara en ekonomisk möjlighet för unionen, utan också ‘en säkerhetsgaranti’ – detta i en tid som hon beskriver som det största hotet sedan Andra världskriget, även om den väpnade konflikten pågår mellan två länder utanför EU.
– Ukrainas tillträde till EU är en viktig säkerhetsgaranti. Vi måste se till att det blir verklighet. Vi måste gå vidare för att upprätthålla reformtakten i Ukraina, hjälpa våra medlemsländer att hantera sina farhågor och, i slutändan, svara på de största säkerhetsutmaningarna sedan Andra världskriget.
I slutet av april uppgav Marta Kos att hela 1 000 tjänstemän i Bryssel arbetar aktivt med att genomföra en “påskyndad integration” av Ukraina i EU.
Ukraina har bara röda punkter
Ukraina bedöms vara ett av de mest korrupta länderna i Europa. År 2024 fick landet 35 av 100 möjliga poäng i Transparency Internationals Corruption Perceptions Index (CPI), vilket placerade Ukraina på plats 105 av 180 länder globalt. I samma mätning fick Sverige 80 poäng och hamnade på plats 8 av 180.
LÄS ÄVEN: Rapport: Fortsatt omfattande korruption i Ukraina
Det framgår av mätningen och medierapporteringen att Ukraina tappade en poäng jämfört med 2023, då landet nådde sitt hittills bästa resultat med 36 poäng. Nedgången förklaras främst med att antikorruptionsreformerna antingen har implementerats formellt men utan faktisk effekt, eller har försenats – trots att lagstiftningsarbetet pågår.
LÄS ÄVEN: Beskedet till Zelenskyj: Ukraina för korrupt för Nato
Samtidigt som EU-kommissionären Marta Kos ska ha mobiliserat 1 000 EU-tjänstemän för att påskynda Ukrainas väg mot medlemskap – helst före 2029 – och så sent som i juni framfört att Ukraina nu uppfyller kraven, ska hon i mars i år ha visat Alexander Soros, son till den kontroversielle affärsmannen George Soros och ordförande för asylaktivistiska stiftelsen Open Society Foundations, en översiktstavla över hur långt EU:s kandidatländer har kommit i processen att uppfylla unionens krav. Händelsen har tidigare i vår uppmärksammats i ungersk media.
Enligt ett foto som Alexander Soros själv har laddats upp på sociala medier har Ukraina en röd markering i varje kategori av EU:s medlemskapskrav – till skillnad från flera andra kandidatländer som har gula eller gröna markeringar. Det är dock oklart om detta beror på att Ukraina faktiskt inte uppfyller villkoren, eller om det är en följd av det pågående kriget.
Oavsett orsaken till de röda markeringarna på tavlan menar Ungerns premiärminister Viktor Orbán att det innebär en betydande risk för EU:s medlemsländer att forcera fram ett ukrainskt medlemskap medan kriget fortfarande pågår.
Gillade du den här artikeln?
Om du uppskattar Samnytts journalistik och vill att tidningen ska överleva bli då prenumerant!
• Klicka för att se prenumerationserbjudanden.
• Den som vill stötta genom Swish kan skicka valfri donation till: 123 083 3350
• Vill du hellre donera på andra sätt finns mer information om det här
LÄS ÄVEN: Ukrainas förslag: Slovakien och Ungern bör lämna EU
