6,4 miljoner kronor – så mycket fick Göteborgs skattebetalare betala förra året för att låta väktare säkra ordningen och tryggheten på stadens alltmer problemtyngda skolor.

Kostnaderna avser dels mer eller mindre permanent väktarbemanning på de skolor i anslutning till så kallade utsatta områden där ordningsproblemen är som störst, men också ett stort antal punktinsatser och utryckningar i samband med larm från skolorna.

’Utsatta’ Angered sticker ut
Bland incidenterna finns hot, våld och rån. Invandrardominerade Angered sticker ut som det område där väktarinsatserna varit mest omfattande och de grova ordningsproblemen så allvarliga att väktare oftare än i andra områden måste finnas på plats kontinuerligt.

– Personalen ska inte behöva ha ont i magen när de går till jobbet, säger Peter Granfeldt, som är säkerhetssamordnare på grundskoleförvaltningen, i en kommentar till Göteborgs-Posten (19-04-23) om de skenande väktarkostnaderna.

Väktare även inne i skolbyggnaderna
De skolor där väktare numera utgör ett fast inslag är de där regelrätta överfall på elever eller anställda förekommer, förklarar Granfeldt. I särskilt ansträngda lägen posteras väktare även inne i själva skolbyggnaderna men oftast patrullerar de skolområdet utomhus och är stand-by för att ingripa när larm inkommer.

Eftersom skolorna numera även oftare är utsatta för inbrott, vandalisering och anlagda bränder, har bevakningen behövt öka även under kvällar, helger och lov då ingen undervisningsverksamhet förekommer.

Granfeldt berättar att man utöver väktarkostnaderna även lägger mycket pengar på förbyggande åtgärder. Vilka dessa är och hur framgångsrika man bedömer att de varit framgår inte. Någon siffra för dessa kostnader uppges heller inte.

300 nya övervakningskameror
I spåren av den tilltagande kriminaliseringen av Göteborg monteras nu även över 300 övervakningskameror upp. Bland de objekt där kameraövervakningen intensifieras ingår också stadens skolor.

I takt med att torg och andra platser fått kameraövervakning och förstärkt polisnärvaro har de kriminella och antisociala ungdomsgängen förflyttat sig till skolgårdar där kameror och annan bevakning tidigare saknats. Men nu får även dessa platser kamera- och väktarövervakning.

Enligt Granfeldt hjälper kameraövervakningen. På det skolor där kameror satts upp har skadegörelsen halverats. Det tar i snitt ungefär tre år att tjäna in kostnaderna för kamerorna.

Samtidigt anser Granfeldt att det är synd att kameror behövs eftersom de är förenade med integritetsaspekter.

– Tyvärr. Det är synd att man inte kan låta skolorna vara.

Ses som trygghetsskapande
Motståndet från integritetsivrande håll har dock minskat i takt med att kameraövervakning visat sig vara effektivt och blivit alltmer nödvändigt för att förebygga och klara upp brott och öka tryggheten för stadens invånare.

– I dag är folk mer vana och ser det som en trygghetsskapande åtgärd.