Flertalet riksdagspartier vill strama åt möjligheten att bli frigiven efter två tredjedelar av utdömd strafftid, vilket idag sker slentrianmässigt för alla fångar med undantag för om man misskött sig mycket grovt under fängelsevistelsen. I varierande grad närmar sig partierna inför valrörelsen nu Sverigedemokraterna i frågan. Bara Vänsterpartiet vill ha kvar det nuvarande systemet.

Kriminalpolitiken bedöms bli en av de stora frågorna i den stundande valrörelsen och riksdagspartierna börjar nu formera sig för att hamna närmare det allmänna rättsmedvetandet i frågor om brott och straff. Sverigedemokraterna är fortfarande det parti som intar den tuffaste linjen. Där vill man bara se förtidsfrigivning i undantagsfall och helt avskaffa möjligheten vid grova brott och för återfallsförbrytare.

Liberalerna är det parti inom den borgerliga Alliansen som hamnar närmast SD i frågan, men även Moderaterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna vill se skärpningar och begränsningar för när frigivning i förtid ska vara möjligt. Också på den rödgröna sidan positionerar partier sig för att fånga upp de många väljare som ser skärpt kriminalpolitik som en av de viktigaste för vilket parti man ska ge sin röst till i valet.

Socialdemokraterna är vaga beträffande vad man konkret vill göra men hänvisar till en utredning som ska utmynna i förslag på hur rutinerna för förtidsfrigivning kan ses över i restriktiv riktning. Även Miljöpartiet, som nu enligt flera mätningar kämpar för att hålla sig ovanför riksdagsspärren, öppnar för förändringar av systemet. Man understryker dock att sådana ska grunda sig i ”beprövad forskning” och inte i det man kallar ”populistiska krav på hårdare tag”.

Endast Vänsterpartiet säger nej till en uppstramning av förtidsfrigivningarna. I stället vill man se större uppställning från kommunerna med stöd och hjälp till de förtidsfrigivna, förturer till bostad och jobb. Detta eftersom man menar att ”det är en tuff period att gå från anstaltsvistelse till frihet i samhället”.