Patienter opereras utan att sövas – akut brist på läkemedel

Redan i april varnade interna mejl från ett av Region Stockholms sjukhus om akut brist på narkosmedlet Propofol. Nu råder brist i hela landet. Blekingesjukhuset har därför börjat utföra operationer, där patienten annars sövs, med endast lokalbedövning.

Svensk sjukvård går på knäna. Senast i raden av rapporter om bristande resurser levereras av P4 Blekinge som rapporterar att hundratals patienter ska opereras utan att sövas. Det råder brist på narkosläkemedlet Propofol. Istället sker operationerna med enkel lokalbedövning eller ryggbedövning.

I mitten av mars stoppade Blekingesjukhuset alla icke akuta operationer. Nu kommer man igång igen men utan att söva patienterna. Enligt chefsläkare Peter Jansson är de operationer som nu genomförs bland annat ortopediska ingrepp, gynekologiska ingrepp och ögonoperationer. Operationer där patienten vanligen sövs men nu kommer tvingas erfara i vaket tillstånd.

Anledningen till bristen av läkemedlet är den stora åtgången hos intensivvårdspatienter som placeras i respirator. Patienten behöver vara sövd då ett rör förs ner i halsen och de måste ligga stilla och bekvämt under tiden respiratorn håller lungorna igång.

Varningar för att Propofol riskerade ta slut kom tidigt, redan då det stora behovet av respiratorer uppdagades. På vissa håll har i stället narkosmedel för hundar från veterinärvården använts.

LÄS ÄVEN: Akut brist på narkosmedel för att söva covidpatienter

“Bra att sjukhusen hushåller med läkemedel“

Ju fler operationer som ställs in desto fler kommer sjukhuset tvingas utföra när coronakrisen är över. Peter Jansson säger därför att det är troligt att även fler typer av operationer utan sövning blir aktuella.

Johanna Sandwall, krisberedskapschef på Socialstyrelsen, tycker det är bra att sjukhusen hushåller med de knappa läkemedel som finns.

– Kan man då ersätta ett läkemedel med andra i planerad vård är väl det jättebra, säger hon i SVT:s Helgstudion.

En mindre leverans av Propofol rapporteras vara på väg från Norge. Läkemedelsverket har gett dispenser för förpackningar och bipacksedlar på andra språk och beställningar från fler tillverkningsanläggningar än tidigare. Om kvalitén på medicinen är densamma framgår inte av reportaget.

– Det tillverkas på många ställen i världen och även i viss mån här i Sverige. Våra svenska tillverkare kör på för fullt och vi får också in leveranser från andra länder, säger Maja Marklund, direktör på Läkemedelsverket.

Globaliseringen problemet 

Varför man inte ställt om produktionen och ökat tillverkningstakten när efterfrågan ökat beror enligt Marklund på globaliseringen. Produktionen sker bara delvis i Sverige och hon listar bland annat att man är beroende av utrustning, aktiva substanser och även förpackningsmaterial från andra länder. Globaliseringen har gjort att vi har fragmenterade kedjor, säger hon.

Enligt Marklund finns det även risk för brist på andra intensivvårdsläkemedel, exempelvis dialysvätskor, sterilt vatten och syrgas.

– Vi kan inte lämna några garantier och vi vet naturligtvis inte hur pandemin kommer utveckla sig. Vi kan bara säga att vi gör allt vi kan för att minimera risken för en akut brist på något läkemedel och att det idag inte är något som ser ut att ta helt slut, säger Maja Marklund.