En irakier sökte asyl då hans flickvän dödats 2015 och flickvännens föräldrar nu vill komma åt honom av hedersskäl. Migrationsverket trodde att han hittat på sin historia. Verket pekade på att han lämnat olika uppgifter om hur länge han och flickvännen varit tillsammans och om hur det gick till när han friade. Dessutom vet han inte hur flickvännen ska ha dödats.  En enig migrationsdomstol med två sverigedemokratiska nämndemän trodde dock på irakiern och valde att ge honom asyl. Detta bland annat eftersom mannen anses trovärdig när han berättar om hur flickvännens ”ögonfärg såg ut i solsken”.

En irakisk man sökte asyl i Sverige i oktober 2015. Han menar att hans flickvän ska ha mördats av sin familj för att hon var tillsammans med honom. Den döda flickvännens familj vill nu döda honom också. I Migrationsverkets utredning sammanfattas mannens asylhistoria så här:

Du är född och uppvuxen i Bagdad, Irak. Du lärde känna en tjej, Zainab, och ni blev kära. Du ville gifta dig med henne men blev avvisad av hennes pappa eftersom du är sunnimuslim och hon är shiamuslim. Du och Zainab fortsatte träffas till slut övertalade du henne att rymma tillsammans med dig och gifta er. Efter att ni gjort detta återvände Zainab till sin familj och du fick höra att hon dödats. Med anledning av detta vill hennes familj, klan samt Al Asaib-milisen, som hennes bröder tillhör, därför döda dig. De har även anmält till myndigheterna att du har kidnappat henne och du riskerar därför även att bli gripen för det fall du återvänder.

Migrationsverket trodde inte på mannen

Migrationsverket hade en lång rad invädningar mot mannens historia. Bland annat har mannen lämnat ett flertal olika uppgifter om när han ska ha träffat den nu döda flickvännen:

Du har berättat att du lärde känna Zainab och att ni blev kära. Du har uppgett olika och motstridiga uppgifter om när ni träffades och hur lång relationen var. Under asylutredningen (2017-02-08) berättar du att du känt Zainab under sex års tid när du, 2015, fick veta att hon avlidit. Detta innebär att du och Zainab skulle ha lärt känna varandra cirka 2009. Av biträdets yttrande (2017-03-10) framgår det istället att du och Zainab började träffas 2012 vilket innebär att er relation pågått under en tre års tid innan hon avled. Under utredningen (2019-06-03) berättar du att ni haft en relation i ungefär fem år vilket istället innebär att ni skulle ha lärt känna varandra 2010. När Migrationsverket under samma utredning försöker reda ut detta uppger du att du inte vet exakt hur länge ni varit tillsammans eftersom du inte noterat detta. Migrationsverket finner det motstridigt att du inte kan återge tidpunkten för när du och Zainab träffades i relation till faktorer och omständigheter från ditt liv såsom exempelvis, skolgång, var ni träffades och hur ditt liv såg ut.

Även när det gäller omständigheter kring hans frieri så har han lämnat motstridiga uppgifter. Migrationsverket skriver:

När du bad om att få gifta dig med henne blev du avvisad eftersom du är sunnimuslim. Du har lämnat olika uppgifter om huruvida det är du, din mamma, eller båda två vid olika tillfällen som har bett om Zainabs hand. Du uppger först att det är du själv sedan att det är din mamma som dessutom gjort detta vid flera tillfällen.

Vad gäller mannens påståenden om Zainabs död skriver verket:

Du har genom din mamma fått veta att Zainab har blivit dödad av sin familj. Du vet inte hur det har gått till eller vem som har dödat henne men du har förutsatt att hon är död eftersom de, i samband med en attack mot din familjs hus, uttryckt att Zainabs blod inte kan spillas, därför måste de döda dig. Att hon är död är därmed inte bekräftat utan utgår från vad din mamma fått höra och sedan återberättat till dig.

Migrationsverket trodde inte på mannen och beslutade i december 2019 att utvisa honom. Han överklagade då till migrationsdomstol.

Domstolen litar på mannens berättelse

Domstolen anser att mannen redogjort för känslor som kan anses typiska för en man som förälskat sig i en kvinna. I domen står skrivet:

Bl.a. har han beskrivit hur han sett henne på avstånd och hur han varit tvungen att ta mod till sig för att prata med henne. Vidare har han kunnat beskriva deras relation och vem kvinnan var. Han har kunnat redogöra för detaljer som gör att relationen framstår som självupplevd. Bl.a. har han beskrivit hur hennes ögonfärg såg ut i solsken och hur han blev så exalterad av att se henne att han glömde att stänga ytterdörren när de träffades vid ett tillfälle.

Domstolen anser vidare att mannen gjort sannolikt att kvinnas familj inte accepterat relationen och att han riskerar skyddsgrundande behandling på grund av att han gått emot kvinnans familj.

Får asyl som alternativt skyddsbehövande

Med följande motivering ger domstolen till sist mannen asyl och uppehållstillstånd som alternativt skyddsbehövande:

Med hänsyn till att A gjort sannolikt att han har haft en relation med denna kvinna och hur han har beskrivit relationen och parets agerande anser domstolen att han även gjort sannolikt att kvinnans familj fått vetskap om relationen och att de inte accepterat den. Till följd av det anser domstolen att A gjort sannolikt att han riskerar att utsättas för skyddsgrundande behandling av kvinnans familj om han återvänder till Irak.

Rätten lägger till att utifrån landinformation så har sunnimuslimska män med en individuell hotbild på grund av hedersproblematik inte möjlighet till myndighetsskydd i Irak.

Hälften av rättens ledamöter kom från Sverigedemokraterna

Domen har målnummer UM 52-20 och går att beställa från förvaltningsrätten i Luleå. Den går även att ladda ner i en anonymiserad version här. De som dömde i målet var rådmannen Sara Larsson Nyberg och nämndemännen Ilkka Isaksson (SD), Arne Nedergård Gustafsson (SD) och Karin Vikström Eklund (SJVP). Domslutet var enhälligt.

Nämndeman vill inte motivera sitt ställningstagande

Vi har kontaktat den yngre av de två av SD invalda nämndemännen och ställt frågor om deras beslut.

Efter att det har gått en vecka utan att han besvarat frågorna via mejl har vi ringt upp honom på båda hans angivna telefonnummer, skickat SMS och talat in meddelanden i hans röstbrevlåda. Vi har även kontaktat Per Göransson som står listad som ordförande för SD i norrbotten på partiets hemsida och sagt att vi vill ha svar på våra frågor. 

Göransson svarar att han sedan några dagar tillbaka inte är ordförande för SD i norrbotten längre och att den aktuella nämndemannen, Ilkka Isaksson, i april valde att avsäga sig alla sina politiska uppdrag för Sverigedemokraterna.