Polisforskare: Omfattande korruption inom svensk polis

Vänskapskorruption är ett omfattande problem inom Polismyndigheten. Det larmar polisen och forskaren Stefan Holgersson om i en ny rapport. Holgersson har påtalat problemen för polisledningen, som tycks ointresserad av att göra något åt problemen.
– Det finns inget som tyder på att man har några ambitioner av att rätta till det här, säger han till Samnytt.

I början av december 2022 är skandalen kring Linda Staaf en medial följetång. Den blonda kvinnan utan polisutbildning eller erfarenhet av polisarbete som lyckats bli högt uppsatt polischef genom en sexuell relation med dåvarande ställföreträdande rikspolischefen Mats Löfving.

LÄS MER: Kvinna hade relation med polischef – blev själv polischef

Avslöjandet är till stor del polisforskaren Stefan Holgerssons förtjänst. Han har sedan juni 2021 samlat in dokumentation för att granska hur tillsättningen av Staaf som chef för Nationella operativa avdelningens (Noa) underrättelseenhet gått till.

Polismyndigheten har lika länge, i ett och ett halvt års tid, försvårat hans arbete genom att försöka vägra lämna ut de allmänna handlingar han begärt att få ta del av.

Hundratals liknande fall

Tillsättandet av Linda Staaf som polischef är inte det enda fallet av så kallad vänskapskorruption inom polisen. Det vill säga: Situationer där anställda får fördelar för att de är släkt, vänner eller sängkamrater med chefer inom Polismyndigheten. Eller omvänt: Bestraffats för att de vågat protestera mot oegentligheter.

Stefan Holgersson, som både är polis och forskare verksam vid Linköpings universitet, har de senaste åren dokumenterat ett stort antal snarlika händelser. Det rör sig om hundratals fall där polisanställda antingen gynnats eller missgynnats, på grund av personliga relationer eller för att de hamnat i onåd hos polisledningen.

– Det bygger på att personer inom polisen hört av sig och berättat om fallen, berättar Holgersson för Samnytt och tillägger:

– Sedan har jag inte nöjt mig med att bara redovisa fallen, utan jag har begärt ut uppgifter för att kontrollera relevansen i dem. Det händer att människor känner sig felbehandlade, trots att de inte blivit det.

Så alla de här hundratals fallen du nämner är människor inom polisen som hört av sig till dig, sedan har du oberoende granskat de fallen?

– Ja, jag har begärt ut handlingar, intervjuat personer eller på annat sätt skaffat mer information om fallen.

Så det här är bekräftade och väldokumenterade fall?

– Ja, det är mer än bara en källa. Det är inte bara en person som påstår något.

En omplacerad internrevisor

Holgersson förklarar att polisanställda hellre vänder sig till honom än polisens visselblåsarfunktion, eftersom anmälarens identitet då inte röjs, och att det inte alltid är den direkt drabbade som hör av sig.

– Ofta är det någon annan som reagerar på det, men inte vågar vända sig till visselblåsarfunktionen. För i så fall upprättas en anmälan där det blir offentligt vem som gjort anmälan, upplyser han.

I en färsk rapport redogör polisforskaren i två separata bilagor för ett 70-tal fall gällande missförhållanden inom polisen. Han nämner särskilt en internrevisor som 2022 höll på att granska myndighetens arbete.

LÄS ÄVEN: Löste Anna Lindh-mordet – ratades till förmån för Linda Staaf

Den pågående granskningen gillades emellertid inte av polisledningen, så internrevisorn anklagades för att vara “illojal” och omplacerades förra våren.

– En person larmar om ett problem, vilket tillhör hans tjänst, och då får han problem och får hålla på med fordonshantering istället, konstaterar Stefan Holgersson.

Ointresse för att stoppa korruptionen

Holgersson menar att vänskapskorruption är en ofta förbisedd form av korruption. Många förknippar ordet korruption med poliser som läcker information till kriminella gäng eller ljuger i domstol för att skydda en kollega.

Men att tjänster tillsätts utifrån släktskap eller kontakter istället för kvalifikationer får konsekvenser för en verksamhet, och undergräver förtroendet för den, påpekar han.

– Och det finns inget som tyder på att man har några ambitioner av att rätta till det här, säger han.

Holgersson lämnade in sin rapport till polisledningen redan i april i år. Under sommaren, efter att ha gett ledningen tid att agera på den, har han även publicerat den för allmänheten.

LÄS ÄVEN: Rapport: Utnämning av Linda Staaf bidrog till korankravallfiasko

Polisforskaren resonerar att om polisledningen velat komma till rätta med problemet med vänskapskorruption, så hade de återinsatt den internrevisor som omplacerades förra året.

– Då skickar ledningen en signal om att man tycker det är viktigt att det finns människor som reagerar när något är fel, säger Stefan Holgersson men tror inte att något kommer hända:

– Nu är det augusti. Min rapport lämnades in i april. Maj, juni, juli, augusti. Det är fyra månader. Det här är en sak man kan göra väldigt snabbt.

Hoppas på “extern press”

Stefan Holgersson har träffat nytillträdde rikspolishefen Petra Lundh med anledning av sin rapport om vänskapskorruptionen.

– Hon har inte sagt så mycket om det, säger han.

Han har även träffat biträdande rikspolischef Stefan Hector.

– De var trevliga, men det jag måste titta på är om de vidtar åtgärder eller om de tänker vidta åtgärder för att komma till rätta med detta. Och det har jag inte sett hittills, konstaterar Holgersson.

– Jag har förhoppning om att det ska ske. Eller om inte polisen gör det, att det uppstår en extern press så att man vidtar de här åtgärderna.

Och medan Holgersson väntar på att polisledningen ska agera, fortsätter folk höra av sig till honom om vänskapskorruption inom polisen. Sedan april i år, när rapporten lämnades in, har det hunnit bli ett 30-tal nya ärenden.

– Men de fallen har jag inte hunnit kontrollera, säger polisforskaren Stefan Holgersson.

LÄS ÄVEN: Nya rikspolischefen medlem i Expo-knutet nätverk