Efter en utbildning hos länsstyrelsen gick administratören Fardowsa Hirsi Ali till verksamhetschefen och sa att något måste göras åt diskrimineringen på arbetsplatsen. För det fick hon nyligen utmärkelsen Årets nyskapare av Göteborgs stad. I sitt arbete mot rasism på arbetsplatsen varnar hon för att även välmenande komplimanger kan vara rasistiska och orsaka minoritetsstress.

Somaliska Fardowsa Hirsi Ali jobbar som administratör och planerare på äldre-, vård- och omsorgsförvaltningen i Göteborgs stad. Tidigare har hon arbetat som undersköterska och påstår sig ha blivit utsatt för rasism.

LÄS ÄVEN: Migranter har det jobbigt – kan drabbas av ‘minoritetsstress’

Som exempel ger hon då omsorgstagare väljer bort undersköterskor på grund av hudfärg och klädsel då man kanske känner sig mer bekväm med exempelvis en svensk utan religiösa attribut.

– I de fallen skulle jag önska att chefen nekar omsorgstagarens krav och i stället markerar att medarbetarna är kompetenta personer, säger hon till Vision.

Drabbas av minoritetsstress

Även i arbetet som administratör ska Hirsi Ali ha stött på rasism, men då ska det ha varit mer subtilt. Hon menar att mörkhyade också möts av diskriminering på strukturell nivå som exempelvis kan handla om hur uppdrag fördelas och hur lönen sätts.

I sammanhanget pekar hon också på vad andra tror är komplimanger men som bidrar till ökad “minoritetsstress”.

– ”Oj, kan du cykla?” eller ”Vad bra svenska du pratar” är ett annat sätt att säga att någon som ser ut som jag inte ska kunna det. Det kan uppfattas av andra som att det inte är så farligt men när det händer upprepade gånger påverkas måendet negativt. Många utsätts dagligen för sådant. Vi behöver arbetsplatser fria från diskriminering.

Efter en utbildning hos länsstyrelsen gick hon till verksamhetschefen och krävde att något görs åt den påstådda diskrimineringen. Chefen svarade med att genomföra en enkätundersökning bland medarbetarna som visade att 20 procent känt sig utsatta för dåligt bemötande eller nedvärderande ord kopplat till sin etnicitet. Det resulterade i sin tur i att arbetsgivaren beslutade höja kunskapen om att jobba för att motverka rasism på arbetet.

För sitt initiativ fick Hirsi Ali nyligen utmärkelsen Årets nyskapare av från Göteborgs stad.

Foto: PIxabay

Nyinstiftat pris

Årets nyskapare är en nyinstiftad kampanj som uppmärksammar insatser inom Göteborgs stad som utvecklar verksamheten genom innovation eller digitalisering. Syftet är att lyfta fram goda exempel och förändringsinsatser som utförs av medarbetarna.

– Det är jättekul att få den här utmärkelsen. Och det är ännu roligare att det är fler än jag som ser värdet i det här arbetet. Ibland har det känts som att jag har jobbat i motvind, men med det här priset känns det som att man får vind i ryggen, säger Fardowsa Hirsi Ali.

Nästa steg i arbetet sägs vara att skapa en tydlig handlingsplan för att förebygga rasism och för att stärka chefer och medarbetare i frågan.

– Nu tittar vi på hur vi ska jobba framåt. Vi fortsätter att analysera och diskutera ute på enheterna och ska ta fram en handlingsplan på medarbetarnivå och en på chefsnivå, säger hon.

Kommentarer och blickar

Hon berättar hur vardagsrasismen kan ta sig uttryck i hennes vardag.

– Det börjar egentligen redan på spårvagnen till jobbet, med kommentarer och blickar. Och så snart jag kommer till jobbet så kickar en medvetenhet igång, jag gör så många anpassningar jag kan för att passa in och inte sticka ut, för jag känner att det finns både fördomar och förväntningar på en mörk kvinna som bär sjal.

– Jag ändrar till och med mitt sätt att prata för att passa in. Det skapar en osäkerhetskänsla och jag ifrågasätter mig själv. Samtidigt blir jag besviken på mig själv att jag håller på med de här anpassningarna.

LÄS ÄVEN: Studie: Rasism att uppfatta vita ansikten som svenskare än svarta