Punktskatten på plastbärkassar infördes 1 maj 2020. Nu, två år senare, är missnöjet med skatten hos allmänheten fortfarande stor. Varken miljömässigt eller sett till statskassan blev skatten vad regeringen utlovade.
Runar Brännlund, professor emeritus i nationalekonomi vid Umeå School of Business, Economics and Statistics (USBE), är en av kritikerna. Han menar att det fortfarande är oklart vilket syfte skatten egentligen har.
– Det är väldigt oklart vilket problem man vill komma åt. De svenska plastbärkassarna är i regel gjorda av förnyelsebara material och vi har tidigare sett att de använts flera gånger innan de blir soppåsar. Varför ska de beskattas och inte avfallspåsarna som i högre grad importeras, produceras av fossila material och bara används en gång?
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
Misslyckad miljöpolitik
Redan kort efter att skatten infördes noterade de stora dagligvarukoncernerna, Axfood, ICA och Coop att samtidigt som köpen av plastbärkassar minskade så ökade istället försäljningen av plastpåsar på rulle, så kallade avfallspåsar, i rekordfart. Hos Axfood ökade försäljningen av avfallspåsar med så mycket som 80-85 procent, enligt Ehandel.
När skatten så uppenbart är ologiskt tillämpad blir det svårt för konsumenterna att ställa sig bakom politikernas beslut, menar Brännlund. Istället framstår miljöpolitiken som närmast infantil. Han säger att han är positiv till miljöskatter som styrmedel men att det måste göras på ett mer genomtänkt sätt.
– Skatten på plastpåsar träffar helt fel och bör därför avskaffas eller helt göras om.
När skatten infördes, hävdades det att det var en del av regeringens arbete för att uppnå Sveriges milj- och förbrukningsmål. EU hade, i det så kallade förpackningsdirektivet, ålagt medlemsländerna att minska förbrukningen av tunna plastbärkassar.
EU:s mål kan uppnås utan skatt
Enligt förpackningsdirektivet skulle åtgärderna innefatta ett eller båda av följande alternativ: Senast den 31 december 2019 fick den årliga förbrukningsnivån inte överskrida 90 tunna plastbärkassar per person, för att sedan tvingas ner till 40 tunna plastbärkassar per person senast den 31 december 2025, eller motsvarande mål fastställda enligt vikt.
Det andra alternativet innebar att tunna plastbärkassar, senast den 31 december 2018, inte skulle tillhandahålls kostnadsfritt på försäljningsställen för varor och produkter.
I och med att EU:s regler medgav att medlemsländerna själva kunde välja att tillämpa antingen ett eller båda alternativen hade Sverige kunnat uppfylla målet utan att införa någon skatt. Det hade räckt att se till att plastbärkassar inte tillhandahölls kostnadsfritt senast den 31 december 2018.
Lena Lundberg, ansvarig för plastråvarufrågor på IKEM, en bransch- och arbetsgivarorganisation för de svenska innovations- och kemiindustrierna, berättar att Sverige redan 2016 införde det så kallade plastbärkassedirektivet. Detta innebar att butikerna började informera konsumenterna om fördelarna med en minskad förbrukning och plastbärkassars miljöpåverkan. Samtidigt tog många butiker redan betalt för bärkassarna, vilket alltså innebar att de redan uppfyllde EU:s direktiv.
Svenska påsar har låg miljöpåverkan
Lundberg påpekar dessutom att Sverige ligger på framkant gällande tillverkningsmetoder vilket gör att våra plastbärkassar i regel har väldigt låg miljöpåverkan. Hon menar att regeringen ”driver en politik som missgynnar företag som ligger i framkant globalt”.
Ett av dessa företag är Trioworld, som är en av de största producenterna av plastbärkassar i Norden. Lars Lundin, företagets Category Manager Recycled Materials, berättar att de förlorade 90 procent av sin försäljning i Sverige när skatten infördes. Nära en tredjedel av de anställda fick sägas upp.
– I våra plastbärkassar använder vi upp till 80 procent återvunnen råvara. Om man ser till cirkuläritet och ur miljösynpunkt så innebar alltså skatten att man drog undan mattan för en av de som lyckats bäst, säger han.
”Både miljöpåverkan och resursförbrukningen har ökat”
Svenska MiljöEmissionsData har på uppdrag av Naturvårdsverket studerat försäljningseffekterna av plastpåseskatten. De konstaterade att i snitt såldes 16 859 rullar avfallspåsar i plast per kvartal innan skatten infördes. Sedan skatten infördes har siffran ökat till 29 516, en ökning med 75 procent.
– Om man lägger en hög skatt på plastbärkassarna är det naturligt att konsumenterna köper mer papperspåsar och avfallspåsar. Då avfallspåsar i större utsträckning är tillverkade av fossila material och importerade från Asien har skatten inneburit ett hårt slag mot den svenska plaståtervinningen. Skatten har alltså inneburit att både miljöpåverkan och resursförbrukningen ökat, säger Lena Lundberg till TN.
LÄS ÄVEN: SD KU-anmäler Annika Strandhäll – ”ljuger om kärnkraften”
LÄS ÄVEN: Nya larm om plastpåseskattens negativa effekter – skapar fler miljöproblem
