Inflationen har tagit ett fast grepp om Sverige och snart går landet in i ett stagflationsläge, där både arbetslösheten och inflationen är hög. Det är Lars Calmfors, professor emeritus i nationalekonomi, bedömning av läget.
På tisdagen presenterade Statistiska centralbyrån, SCB, siffrorna för Sveriges BNP under andra kvartalet i år som visade en nedgång på 0,8 procent jämfört med första kvartalet.
– BNP tyngdes av nedgångar inom flera komponenter andra kvartalet, såsom en svag nettoexport och minskade lagerinvesteringar. Hushållens konsumtionsutgifter minskade för fjärde kvartalet i rad, sa Jessica Engdahl, sektionschef på Nationalräkenskaperna.
LÄS ÄVEN: Sveriges BNP går ned
Enligt professor Lars Calmfors ska man inte stirra sig blind på enskilda månader.
– Det man ska ta med sig nu är att det börjar se troligare ut att det blir en ordentlig nedgång på efterfrågan som slår på produktion och arbetsmarknad. Det borde vara en garanti för att inflationen är på väg ner. Ordentligt, säger han till Affärsvärlden.
Calmfors lyfter fram Konjunkturinstitutets nya prognos där man spår ett kraftigare fall av BNP än tidigare och att KPIF-inflationen kommer fortsätta att sjunka.
LÄS ÄVEN: Riksbanken: Räntan behöver vara hög under lång tid framöver
– Vi vet att räntepolitiken slår med upp till två års eftersläpning på inflationen. Trots det utgår hela diskussionen om vad Riksbanken ska göra härnäst utifrån de senaste siffrorna. Det där är nästan en lite fördummande diskussion. Man ska ha det lite längre tidsperspektivet, säger han och tillägger:
– Det är klart att man ska titta på aktuella siffror. Men någon tiondels procent hit eller dit kan inte vara avgörande för hur man ska tänka för politiken framöver.
Kronan återhämtar sig
Calmfors menar att Sveriges inflation är mer ihärdig än andra europeiska länder som Tyskland och Frankrike och ser den svaga kronan som en bidragande faktor. Samtidigt är han säker på att kronans värde kommer att gå upp igen då det inte finns några fundamentala faktorer som kan motivera att kursen ska vara så låg som den är nu.
Ytterligare ett möjligt skäl som Calmfors pekar ut är pandemin.
Stagflation
Framledes spår han en försvagad arbetsmarknad och att Sverige är på väg in i ett stagflationsläge.
– Ja, det är min bedömning att det rimligen måste vara så.
Calmfors spår också att Riksbanken kommer att höja styrräntan med ytterligare 25 punkter i september, och anser det inte vara omöjligt med ännu fler höjningar efter det – något han dock inte tycker är nödvändigt.
Räntesänkningar tror Calmfors är möjliga först i slutet av nästa vår.
Ifrågasätter inflationsmålet
Han ifrågasätter också inflationsmålet på två procent och vill se en diskussion såväl i Sverige som internationellt om det är den rätta vägen framåt.
– Kostnaden skulle kunna bli relativt hög för att få ner inflationen den sista procentenheten. Det kanske skulle vara ett bättre inflationsmål att ligga på 3 %. Då minskar man risken att man i framtida konjunkturer slår i en nedre ränterestriktion och inte kan sänka räntan så mycket som skulle behövas.
Kommentarer förhandsgranskas inte av Samnytt och är inte redaktionellt material. Du är själv juridiskt ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet. Klicka här för att läsa våra kommentarsregler.