Tidöregeringen presenterar nu en reducerad public service-avgift efter avslöjande om överdebitering. Det handlar bara om att återlämna pengar som tagits ut för mycket, inte om något nytt reforminitiativ. Avgiften sänks med knappt hundra kronor – långt mindre än den femhundring som borde återbetalas.
Alla som fyllt 18 år betalar i dag en procent av sin beskattningsbara inkomst i public service-avgift, men bara upp till ett inkomsttak. Tidigare låg taket på cirka 124 930 kronor, vilket innebar att så gott som alla betalat 1 249 kronor per år via skattsedeln.
Regeringen sänker nu taket till 115 466 kronor, vilket betyder att den som ligger vid eller över taket får betala 1 155 kronor i stället. Sänkningen blir därmed 94 kronor per år, vilket motsvarar ungefär åtta kronor i månaden. Totalt innebär det cirka 600 miljoner kronor mindre per år som sätts in på public service-kontot. Men det är ingen verklig sänkning. Det rapporterar bland annat Dagens Media.
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
Tagit 4 miljarder för mycket av skattebetalarna
Förändringen är i stället en följd av att kontot som förvaltas av Kammarkollegiet under flera år tagit ut för mycket pengar av skattebetalarna. Det är inga småpengar utan över fyra miljarder kronor som överkonfiskerats.
LÄS ÄVEN: Public service pekas ut som det största hotet mot Sveriges demokrati
Pengarna får enligt lag inte användas för att täcka underskott hos bolagen eller för särskilda satsningar som beredskapsåtgärder. Regeringen väljer därför att successivt återföra en del av dessa pengar tillbaka till skattebetalarna genom en avgiftssänkning.
Men det sker i betydligt långsammare takt än om hela skulden till skattebetalarna hade återbetalats på en gång. Den uppgår till drygt 500 kronor per vuxen svensk. Sänkningen är på 94 kronor.
Tidöpartierna har tidigare enats med de rödgröna oppositionspartierna om i princip oförändrade ekonomiska villkor för SVT, SER och UR för kommande tillståndsperiod. Efter kritik från textbaserad media om intrång på deras domäner, ska bolagen dock fokusera mer på ljud och bild än på text.
Lät annorlunda i opposition
I opposition har flera av Tidöpartierna haft betydligt mer långtgående krav på bantning eller till och med nedläggning av public service-modellen, alternativt att endast de som vill betala för de här aktörerna ska behöva göra det i motsats till dagens kollektiva tvång.
Moderaterna har flera gånger uttryckt att public service bör bli mycket smalare och vassare, med ett tydligare fokus på kärnuppdraget och inte en massa underhållning och annat som kommersiella medieaktörer klarar lika bra.
Sverigedemokraterna och delar av Moderaterna har gått längre och menar att systemet i grunden är felkonstruerat och inte hör hemma i en demokrati med fria medier. På sikt vill man att public service som det ser ut idag ska läggas ned.
Endast marginella justeringar i regeringsställning
Inget av detta har så här lång t kommit till uttryck i Tidöpartiernas regeringspolitik på medieområdet. De justeringar som gjorts är endast marginella, och sänkningen av avgiften som nu aviseras är alltså bara att pengar som staten otillåtet tagit in från skattebetalarna ska betalas tillbaka.
Den ändrar inte på själva systemet eller på public service-bolagens ekonomiska ramar. Kritiken från höger, där man efterfrågat en mer renodlad public service med mindre underhållning och färre stora sportevenemang, är alltså fortfarande i stort sett obesvarad. Det finns heller inga planer på att göra avgiften frivillig eller låta de som vill välja att avstå från finansieringen av SVT, SR och UR helt och hållet.
LÄS ÄVEN: Statsmedierna kräver flera miljarder extra – vill konkurrera med Spotify