➤ Frågetecken har rests kring vad regeringen gjorde för att skaffa sig de nödvändiga rösterna för att säkra Sverige en plats i FN:s säkerhetsråd. Nyligen visade det sig att UD dolt ett stort antal dokument från insyn och kringgått offentlighetsprincipen genom att placera dem i ett externt datasystem.

I stället för att efter avslöjandet vidgå och ta ansvar för det sannolika grundlagbrottet, väljer regeringen nu att permanent sopa igen spåren kring de oegentligheter som misstänks ha begåtts under kampanjen för en plats i säkerhetsrådet. Man hemligstämplar de 900 relaterade dokument som legat på den hemliga servern.

Rundade offentlighetsprincipen
Utrikesdepartementet hade av allt att döma inte för avsikt att diarieföra dessa dokument överhuvudtaget. Det var först ett år senare och efter att journalister fått nys om att de fanns som UD registrerade dem så som grundlagen föreskriver.

Däremot lämnade UD inte ut de begärda dokumenten. I stället iscensatte man en sekretessprövning som nu utmynnat i att dokumenten ska hemligstämplas.

Misstänks vilja sopa igen spåren
Syftet med att inte diarieföra dokumenten misstänks vara att de innehåller för regeringen komprometterande uppgifter om hur man förmått en rad länder att rösta på Sverige för en plats i säkerhetsrådet. Det kan exempelvis röra sig om ekonomiska transaktioner som är att betrakta som mutor.

Sekretessprövningen och beslutet att hemligstämpla dokumenten kritiseras nu också för att sakna verklig grund och i stället vara ägnad att fortsatt undanhålla för regeringen obekväma uppgifter av allvarlig karaktär. Officiellt heter det att man hemligstämplar för att inte ”störa Sveriges mellanfolkliga förbindelser”.

Allt överstruket utom rubriker
På ett sätt som av de journalister som begärt ut handlingarna närmast betraktas som närmast arrogant och hånfullt har UD lämnat ut 202 försättsblad till de aktuella dokumenten där allt utom rubrikerna är överstruket. Övriga sidor lämnas inte överhuvudtaget ut eftersom sekretessen omfattar varje stavelse och skiljetecken på dessa och man enligt rättspraxis inte är skyldig att lämna ut ”tomma sidor”.

Anmält till konstitutionsutskottet
Ärendet är anmält till riksdagens konstitutionsutskott som väntas inleda en undersökning. På torsdagen ska utrikesminister Margot Wallström (S) också ha varit kallad till riksdagens utrikesutskott för att svara på frågor kring säkerhetsrådskampanjen och varför regeringen försökte kringgå offentlighetsprincipen genom att gömma undan de 900 dokumenten på ett utländskt serversystem. Det är oklart vilka svar Wallström gett.

Brott och överträdelser i flera led
Det kan sammanfattningsvis röra sig om allvarliga brott och överträdelser från regeringen i tre skeden, först när man garanterade en rad lågutvecklade afrikanska länders röster för en plats i FN:s säkerhetsråd, därefter när man rundade offentlighetsprincipen genom att inte diarieföra de relaterade dokumenten och slutligen missbruk av rätten att sekretesspröva och hemligstämpla dokument som annars skulle omfattas av offentlighetsprincipen.