Vid ett tal på den just nu pågående Folk och Försvar-konferensen, som i år till följd av pandemin hålls digitalt, deklarerade utrikesminister Ann Linde (S) att regeringen inte ha för avsikt att följa riksdagsmajoritetens beslut om att Sverige ska ha en så kallad Nato-option.

Nyligen anslöt sig Sverigedemokraterna till de allmänborgerliga partiernas krav på att Sverige ska förbereda sig för att snabbt kunna gå med i Nato om ett förändrat internationellt säkerhetsläge så påkallar. SD är samtidigt fortsatt emot ett regelrätt Nato-medlemskap.

Men regeringen säger nej och enligt utrikesminister Ann Linde (S) bedriver de borgerliga och SD en säkerhetspolitisk splittringspolitik genom sitt agerande i frågan och bryter en tradition av brett samförstånd.

LÄS ÄVEN: SD svänger i NATO-frågan – öppnar för medlemskap

Linde får mothugg av bland annat M-ledaren Ulf Kristersson som i en kommentar till utrikesministerns tal menar att en Nato-option är en “logisk följd” av de samarbeten med Nato och enskilda medlemsländer som Sverige redan har. Enligt Kristersson är det i stället regeringen som skapar osäkerhet och splittring genom att gå emot riksdagsmajoriteten i frågan..

Enligt en färsk opinionsundersökning som Ipsos genomfört på uppdrag av DN är även svenska folket splittrat i frågan. 35 procent är emot och 33 procent för. En ungefär lika stor andel, 32 procent, är osäkra.

Jämfört med förra årets mätning har motståndet mot Natomedlemskap minskat något. Många som avvisar en anslutning pekar på att Turkiet är medlem i försvarsalliansen, ett land som inte tillhör västvärlden och i allt högre grad under Erdogans ledning kommit att röra sig i riktning mot muslimsk diktatur och skurkstat.