Regeringen vill införa olika momssatser på olika typer av livsmedel och tillsätter nu en statlig utredning som ska ta fram ett förslag. Målet är att göra särskilt nödvändiga matvaror billigare för hushållen samtidigt som systemet ska vara praktiskt genomförbart och motverka skattefusk.
Bakgrunden är de höga matpriser som under flera år pressat svenska hushåll. Regeringen pekar på att låginkomsttagare och barnfamiljer drabbas särskilt hårt eftersom en större del av deras inkomster går till livsmedel.
Sedan den 1 april har matmomsen tillfälligt sänkts från tolv till sex procent, en åtgärd som gäller till och med den 31 december 2027. Nu vill regeringen undersöka om ett mer permanent system med differentierad moms kan införas efter den perioden.
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
LÄS ÄVEN: Förslaget: Sänk priset på nyttig mat och höj på onyttig
Enligt direktiven ska utredaren bland annat definiera olika kategorier av livsmedel, föreslå hur olika momssatser kan utformas och analysera vilka samhällsekonomiska konsekvenser förändringen skulle få. Utredningen ska även bedöma riskerna för gränsdragningsproblem, ökad administration för företag och möjligheter till skattefusk.
Rådmannen Ann Linders har utsetts till särskild utredare och ska lämna sitt betänkande senast den 22 december 2026.
Stärka hushållens ekonomi
– Vi vill undersöka hur momsen på livsmedel kan differentieras för att hålla nere kostnaderna för hushållens inköp av särskilt nödvändiga matvaror som många hårt arbetande svenskar köper varje vecka, säger finansminister Elisabeth Svantesson (M).
Regeringen lyfter även fram att initiativet är en del av arbetet med att stärka hushållens ekonomi efter flera år av hög inflation och kraftigt stigande matpriser.
– Vanliga svenskar ska ha råd med de mest nödvändiga matvarorna. Som ett komplement till den tillfälligt sänkta matmomsen vill vi nu även se över hur matmomsen kan differentieras för att göra det billigare att handla vissa livsmedel och stärka hushållens ekonomi, säger Oscar Sjöstedt, ekonomisk-politisk talesperson för Sverigedemokraterna.
Möter kritik
Förslaget har dock redan mött kritik från livsmedelsbranschen. Branschorganisationen Livsmedelsföretagen menar att det blir svårt att avgöra vilka varor som ska klassas som ”nödvändiga” och varnar för att ett system med olika momssatser riskerar att skapa godtyckliga gränsdragningar.
Organisationen framhåller också att olika hushåll har olika behov och ifrågasätter om staten ska avgöra vilka livsmedel som är viktigast.
Om utredningen leder till lagstiftning skulle Sverige kunna få ett betydligt mer detaljerat momssystem för livsmedel där vissa produkter beskattas lägre än andra. Regeringen har ännu inte presenterat vilka varor som i så fall skulle omfattas av en lägre momssats.
Används i flera europeiska länder
Flera europeiska länder har redan differentierade momssystem för livsmedel. I bland annat Frankrike och Spanien beskattas baslivsmedel som bröd, mjölk, frukt och grönsaker med mycket låg eller ingen moms alls medan mer förädlade produkter och sötsaker ofta har en högre skattesats.
Även Storbritannien har ett system där de flesta grundläggande livsmedel är momsbefriade medan godis, läsk och andra konfektyrvaror omfattas av ordinarie moms.
Syftet är att hålla nere priset på vardagsmat samtidigt som mindre hälsosamma produkter inte får samma skattefördelar.S
Vad tycker du?
LÄS ÄVEN: Höga priser ändrade svenskarnas matvanor
