I stället för att sänka matmomsen generellt, som regeringen och Sverigedemokraterna vill göra, borde skatten på nyttigare mat tas bort helt och höjas på onyttig mat. Det föreslår forskare i en ny studie.
Sänkt matmoms från tolv till sex procent ingår i Tidöregeringens höstbudget och träder i kraft den 1 april nästa år, men på Chalmers tekniska högskola i Göteborg föredrar en grupp forskare en annan metod.
I studien har forskarna granskat en matskatteväxling som innebär helt slopad moms på hälsosam mat, och som även sägs vara bra för klimatet, och punktskatt på ”klimatbelastande livsmedel”.
Missa inte vårt PLUS-innehåll!
Enligt statistik beräknas ohälsosamma matvanor orsaka fler dödsfall i Sverige än både rökning och hög alkoholkonsumtion. Samtidigt sägs klimatpåverkan från svenskarnas livsmedelskonsumtion vara ungefär dubbelt så stor som utsläppen från den svenska personbilstrafiken.
LÄS ÄVEN: Klimatsmart mat ingen hit bland elever
I Sverige används främst kostråd för att främja de matvanor som myndigheterna rekommenderar men för att nå tydlig förändring behövs andra och mer kraftfulla verktyg, menar Jörgen Larsson, forskare på avdelningen fysisk resursteori på Chalmers som lett studien.
– Dagens matvanor gör oss sjuka och belastar klimatet. Om vi gemensamt vill göra något åt detta, är skatter och subventioner en bra väg. Vår forskning visar dessutom att det kan göras utan att den genomsnittliga matkassen blir dyrare när punktskatterna på vissa livsmedel kompenseras av borttagen moms på andra livsmedel, säger han.
700 liv
Studien genomfördes i samarbete med Karolinska Institutet och Sveriges lantbruksuniversitet och visar att de förändrade matvanor som matskatteväxlingen beräknas leda till kan förebygga omkring 700 årliga dödsfall bland personer under 70 år.
LÄS ÄVEN: Det här är maten du ska äta för att bli 100
– Den höga siffran förvånade oss, och då är detta ändå en försiktig uppskattning. Dessutom finns mycket lidande förknippat med ohälsosamma matvanor som inte syns i siffran, som att leva med obesitas eller typ 2-diabetes, säger Larsson.
Fyra grupper
I studien fokuserade man på fyra livsmedelsgrupper: frukt, grönsaker och baljväxter; fullkornsprodukter; nötkött, lamm, fläsk och charkprodukter; sockersötade drycker.
Enligt forskargruppen skulle en minskad konsumtion av nötkött och lamm gynna klimatet medan övriga åtgärder främst får hälsofrämjande effekter. I matskatteväxlingen tas därför momsen bort för frukt, grönsaker, baljväxter och fullkornsprodukter – och en punktskatt införs på sockersötade drycker, nötkött, lamm, fläskkött och charkprodukter.
Borttagen moms på fullkornsprodukter, frukt och grönsaker skulle sänka prisnivån för dessa produkter med närmare elva procent och leda till en konsumtionsökning på tio procent för fullkornsbröd och fyra procent för frukt och grönt. Punktskatten innebär att sockersötade drycker skulle bli cirka 17 procent dyrare, vilket man beräknar skulle minska konsumtionen med ungefär en fjärdedel.
25 procent dyrare kött
Störst skillnad för konsumenterna blir det för nöt- och lammkött där matskatteväxlingen skulle innebära en prisökning på runt 25 procent, eller cirka 31 kronor per kilo. Det beräknas leda till att köttkonsumtionen minskar med 19 procent.
– Det kan framstå som en stor prishöjning men leder samtidigt till att köttkonsumtionen minskar med en femtedel – och därmed återgår till samma nivå som under 1990-talet. Alla behöver inte bli vegetarianer för klimatets skull, men med en måttligare konsumtion är väldigt mycket vunnet, säger Larsson.
Enligt Jörgen Larsson skulle en matskatteväxling bli ekonomiskt fördelaktig för staten genom bland annat bättre folkhälsa, minskad sjukfrånvaro och lägre kostnader för sjukvård medan en generell sänkning av momsen på livsmedel kan antas försämra folkhälsan eftersom även exempelvis godis och chips blir billigare.
Vad tycker du?
LÄS ÄVEN: Timbro-profil: Maten är för billig
