Allt fler människor lämnar sina hemländer i västvärlden. Enligt analyser från The Economist handlar det om rekordnivåer av utvandring, med konsekvenser som sträcker sig långt bortom individens livsval. Fenomenet påverkar skattebaser, arbetsmarknader och till och med demokratins funktionssätt i de länder som människor lämnar.

När politiker diskuterar migration handlar det oftast om invandring – vilka som kommer in. Men en mindre uppmärksammad trend är att allt fler också lämnar.

The Economist beskriver i en analys hur omkring fyra miljoner människor emigrerade från ett trettiotal västländer under 2024. Det är ungefär 20 procent fler än före pandemin. Ökningen syns i många länder – Sverige, Kanada, Nya Zeeland och Italien har alla noterat kraftiga uppgångar i antalet som flyttar ut.

Det är dock svårt att mäta exakt. Många länder har länge haft bristfälliga system för att registrera när människor lämnar landet. Först på senare år har bättre data gjort det möjligt att se hela bilden – och den pekar tydligt uppåt i antal samtidigt som grafen för de ekonomiska konsekvenserna av massflykten pekar tydligt nedåt.

Mer än bara tillfälliga rörelser

En del av ökningen kan förklaras av att många som invandrade under åren efter pandemin nu lämnar igen. Studenter avslutar sina studier, tillfälliga arbetare återvänder hem och vissa ändrar sina planer.

Men enligt The Economist räcker inte den förklaringen. Det finns också en tydlig ökning av ursprungliga medborgare som väljer att flytta ut. I flera länder har utvandringen av den egna befolkningen stigit markant, särskilt bland yngre och välutbildade.

LÄS ÄVEN: Annika Strandhäll okunnig om svensk utvandring till Nordamerika

Det handlar alltså inte bara om “rotation” i arbetskraften – utan om en mer permanent förändring där människor i väst i större utsträckning bygger liv utanför sina hemländer.

Den framväxande “expatekonomin”

Allt detta pekar mot något större – framväxten av en global “expatekonomi”. Människor flyttar inte längre bara av nödvändighet, utan för att optimera sina liv – ekonomiskt, professionellt eller personligt.

De rör sig mellan rika länder, ofta med liknande levnadsstandard, och skapar nya mönster av arbete och konsumtion. Det missgynnar ursprungsländerna och gynnar mottagarländerna ekonomiskt.

Enligt The Economist har antalet västerlänningar som bor i andra västländer ökat med omkring två miljoner sedan 2019. USA och vissa europeiska länder har blivit särskilt attraktiva destinationer.

Tre drivkrafter bakom utvecklingen

Distansarbete och flexibilitet: Pandemin förändrade synen på var arbete kan utföras. När det blev accepterat att jobba hemifrån, blev steget inte långt till att jobba från ett annat land. Företag har också i ökande grad anställt personal utomlands.

Skatter och ekonomi: Höginkomsttagare i många västländer möter allt högre skatter. För vissa blir det rationellt att tillfälligt bosätta sig i länder med lägre beskattning. Det gäller särskilt personer med rörliga karriärer.

Politik och missnöje: Politiska motsättningar spelar också roll. Människor både till höger och vänster upplever i ökande grad att deras hemländers politiska system inte fungerar som de vill. Forskning som The Economist hänvisar till visar dessutom att minskat förtroende för demokratin tenderar att öka utvandringen.

Konsekvenser för länder som tappar folk

Att människor lämnar ett land får tydliga ekonomiska följder. När unga och välutbildade flyttar ut förlorar staten framtida skatteintäkter – trots att den ofta har investerat i deras utbildning. För mindre ekonomier och länder med åldrande befolkningar kan detta bli särskilt kännbart.

LÄS ÄVEN: S-regeringen på jakt efter utvandrade svenskarnas besparingar: ”Tålamodet är slut”

The Economist lyfter också politiska effekter. Studier tyder på att de som emigrerar ofta är mer liberala än de som stannar kvar. När de lämnar kan det bidra till att förändra det politiska klimatet i hemlandet.

Men någon annan vinner

Samtidigt är migration ett nollsummespel på global nivå – det som ett land förlorar kan ett annat vinna. Länder som tar emot dessa emigranter får tillgång till kompetens, entreprenörskap och arbetskraft.

Och för individen innebär flytten ofta högre inkomster eller bättre livskvalitet. Dessutom är utvandring inte alltid permanent. Somliga återvänder så småningom, ofta då med nya erfarenheter, kapital och nätverk som kan gynna landet man vänder hem till.

En mer sammanlänkad värld

Trots att politiken i många länder blir mer nationalistisk, rör sig människor alltmer över gränserna. The Economist tolkar positivt denna ökade rörlighet som att västvärlden i praktiken blir mer sammanflätad än någonsin tidigare.

Den anrika ekonomiska tidskriften vill sammanfattningsvis se det positiva i att människor bygger liv som sträcker sig över flera länder och skapar därmed nya ekonomiska och sociala band. Det innebär, menar man, att framtidens ekonomi inte bara formas av handel och kapitalflöden, utan också av människors alltmer globala livsval.

Många urinvånare som lämnar sitt hemland, exempelvis Sverige, förmedlar dock en annan och mer negativ bild. Man menar sig fly från politiskt vanstyre och konsekvenser av massinvandring, klimathysterisk energipolitik och fokus på identitetspolitik och annat som inte främjar tillväxt, välstånd och trygghet.