Under de senaste tio åren har antalet skriftliga frågor från riksdagsledamöterna till statsråden nästan fyrdubblats och fortsätter att öka, något inte alla är nöjda med.

Frågorna som skickas till det statsråd som är ansvarig för det aktuella frågeområdet kan röra i princip vad som helst som har med regeringsföreträdarnas arbete att göra.

Under perioden 2011 till 2015 skickades omkring 700 frågor per år. 2019 hade antalet ökat till drygt 2 100 och under det innevarande året har det hittills skickats över 2 500, vilket är ett nytt rekord.

Alla är dock inte nöjda med att regeringen granskas och ställs till svars hårdare. En regeringstjänsteman som Arbetsvärlden talat med anser att systemet missbrukas av oppositionen och har lett till en ”frågeattack”. Det ska även ha inneburit en alltmer stressig och uttröttande arbetssituation för de som handlägger frågorna.

Sverigedemokrater flitigaste frågeställare

Sverigedemokratiska och moderata riksdagsledamöter är de som ställer mest frågor, och allra flitigast är Björn Söder (SD) som hittills skickat in 215 frågor. Även på andra plats kommer en Sverigedemokrat, Markus Wiechel, med 142 stycken.

– Det förekommer att när svaret skickats så sänder frågeställaren över en nästan identisk fråga på nytt, där personen bara har gjort några mindre ändringar i formuleringarna, säger en tjänsteman på socialdepartementet.

– Det är ju en väldig volymökning på frågorna hos oss, det rör sig om allt från corona till rabies. Och vi försöker att inte ha några synpunkter på det, eftersom detta är riksdagsledamöternas rättighet. Men samtidigt blir det lite konstigt med alla dessa dialogfrågor.