Trots Skatteverkets protester klubbades beslutet igenom vilket gör att det blir i genomsnitt 9 000 kronor dyrare per år att ha förmånsbil framöver.

De flesta bilar som registreras efter den 1 juli får höjt förmånsvärde upp till 34 procent. Lyxbilar som inte är laddbara undantas och får i stället sänkt förmånsvärde. För konventionella bilar har brytpunkten satts vid 650 000 kronor. För elbilar och laddhybrider sätts förmånsvärdet utifrån priset på en motsvarande bil utan elektrifiering, vilket gör att en elbil alltså kan kosta över 650 000 kronor och ändå få höjt förmånsvärde.

Regeringen motiverar höjningen med att det varit billigare att skaffa bil genom sin arbetsgivare än att köpa privat. Detta resonemang sågas av tjänstebilsexperten Ronny Svensson.

– De flesta privata bilar leasas numer och för att konkurrera på den heta leasingmarknaden ges kraftigare rabatter än om bilen köps traditionellt sätt. Priserna är i realiteten lägre än de verkar utifrån prislistan, säger han till Auto Motor Sport.

Svensson påpekar även att regeringen också missat att många som har förmånsbil måste betala en del av leasingkostnaden till sin arbetsgivare med ett så kallat bruttolöneavdrag.

I och med beslutet blir förmånsbilen nu en förlustaffär för många av dem som betalar sin bil med bruttolöneavdrag.

83 procents högre förmånsskatt

Regeringen räknar med att få in drygt två miljarder kronor extra i statskassan efter att dagens flotta av tjänstebilar är utbytt. Beslutet syftar även till att minska bilförsäljningen. På finansdepartementet har man beräknat att beslutet kan leda till uppemot två procents minskad nybilsförsäljning, vilket skulle öka genomsnittsåldern på den svenska bilflottan.

På kort tid har flera höjningar genomförts. Vid årsskiftet försvann rabatten på 10 000 kr på förmånsvärdet för alla laddhybrider och elbilar och den 1 april höjdes fordonsskatten vilket gör att nya bilar med högre utsläpp än 90 gram CO2 per km även får högre förmånsvärde. Höjningen av förmånsvärdet den 1 juli innebär att en Kia Niro laddhybrid har fått 83 procents högre förmånsskatt på mindre än ett år.

I sitt remissutlåtande föreslog Skatteverket att ändringen skulle skjutas fram till årsskiftet för att inte försvåra företagens administration, något man alltså inte valde att lyssna på.