Stefan Löfven får nu mandat att styra landet med dekret. Det står klart efter att en riksdagsmajoritet på fredagen röstade ja till den kontroversiella pandemilag som ger regeringen långtgående befogenheter att åsidosätta grundlagen.

Flera partier har tidigare riktat kritik mot lagförslaget men valde ändå att ge den rödgröna JÖK-regeringen utökad makt. Enligt uppgift ska oppositionen dock fått igenom en reservation om att privatpersoner och näringsidkare som drabbas av regeringens tvångsåtgärder ska kompenseras ekonomiskt, något som regeringen hittills vägrat gå med på.

Delade meningar om lagens nödvändighet

Regeringen hävdar att lagen behövs för att man snabbt ska kunna vidta åtgärder för att minska smittspridningen av covid-19. Kritikerna anser dock att lagen på ett oproportionerligt sätt kränker grundlagsskyddade medborgerliga fri- och rättigheter

Man menar att inga beslut behöver fattas så forcerat att riksdagen behöver rundas, i synnerhet som pandemin antas kraftigt mattas av när massvaccinering nu har inletts, och att lagförslaget främst är ett sätt för regeringen att signalera handlingskraft efter att sedan i våras fått utstå hård kritik för passivitet och en strategi som resulterat i höga smitto- och dödstal.

Har tagits fram på rekordtid

Den rekordsnabbt framtagna och remitterade lagen träder i kraft redan på söndag och kommer enligt statsminister Stefan Löfven att börja tillämpas direkt. Vilka konkreta tvångsåtgärder han ämnar vidta med den nya lagen som verktyg framgår inte.

Socialminister Lena Hallengren (S) bekräftar dock att lagen ska användas för ”att vidta olika typer av begränsningsåtgärder som kan riktas mycket mer specifikt” jämfört med tidigare.

Böter och näringsförbud för den som ”inte sköter sig”

Hon klargjorde också att enskilda och företagare som inte åtlyder regeringen kommer att bötfällas med stöd i den nya lagen. Företag kan enligt socialministern även helt fråntas sin verksamhet ”om de inte sköter sig”.

Regeringsmandatet att styra med dekret gäller i första omgången till slutet på september. Konkret omfattar det möjlighet för regeringen att på ett långtgående sätt begränsa medborgarnas rätt att fritt röra sig i samhället och företagens rätt att bedriva näringsverksamhet.

Farhågor om begränsad yttrandefrihet

Farhågor har också rests om att regeringen med åberopande av lagen ska ingripa mot yttrandefriheten och den offentliga debatten om corona-viruset, vacciner och relaterade frågor. Så har redan skett i andra länder.