Riksdagsrapport: mål om fler poliser kan nås först om tio år

128 Shares

Den grova och till stor del invandringsrelaterade brottsligheten ökar i Sverige. Polisen går på knäna till följd av resursbrist och rättssamhället urholkas. Politikerna har lovat 10 000 nya poliser men en rapport från Riksdagens utredningstjänst visar att det målet i bästa fall kan uppnås till 2028 och att det troligen kommer att dröja ännu längre.

Uppgifterna har ökat på missämjan ytterligare mellan riksdagspartierna i de förhandlingar om den väpnade gängkriminaliteten som pågått en tid men häromdagen strandade. Partierna lägger skulden på varandra för den skriande polisbristen.

Det mål som regeringen satt upp om 10 000 fler poliser till 2024 sågas helt i utredningen. 2028 slås fast som absolut tidigaste år då målet kan nås, och det är under ideala förhållanden där samtliga utbildningsplatser på polishögskolan kan fyllas och de många avhoppen inom polisen hejdas. I annat fall kommer det att dröja ännu längre.

Centralt inom polismyndigheten uppger man sig se utredningens slutsatser som ”en utmaning”. Inrikesminister Mikael Damberg kommenterar uppgifterna med att han ”håller en dialog med polismyndigheten”.

Trots sänkta antagningskrav har man inte lyckats fylla utbildningsplatserna. Standardsänkningen har samtidigt resulterat i att många rekryter inte klarar de fysiska proven och skjutproven och larm har dessutom kommit om att de nya poliserna inte kan hantera svenska språket utan producerar utredningar som är oanvändbara när ärendena kommer till domstol.

De politiskt motiverade satsningarna på polisutbildningen med fokus på etnisk mångfald  och genus i stället för kvalitet och kompetens har ytterligare bidragit till en kvalitetssänkning inom kåren. Det befaras också bli utfallet av de beslut som nyligen fattats om att låta civilanställda onlineutbilda sig till poliser hemma vid datorn.

Mattias Dejke, som är nationell samordnare för på polisen med uppdrag att realisera det mål om fler poliser som regeringen stakat ut, säger att en förutsättning för att lyckas är att polisyrket görs mer attraktivt. Trenden har dock under en längre tid gått åt motsatt håll.

Många poliser upplever den dagliga arbetsmiljön med den nya profilen på kriminaliteten som alltför påfrestande. Missnöjet är också stort med att löneutvecklingen inte följt kurvan för yrkets tilltagande påfrestningar.​

Många lämnar polisyrket, vilket ytterligare bidrar till resursbrist och överbelastning, något som i sin tur leder till att ännu fler lämnar och färre söker sig till yrket, i en eskalerande ond cirkel.

Mattias Dejke menar sig dock kunna skönja ett trendbrott och hävdar att det nu är fler som söker sig till polisutbildningen och att flykten från kåren har minskat. Detta sägs bero på att man inom polisen nu ”gör flera bra saker”. Vilka saker det är preciseras inte.

128 Shares

Kommentarer förhandsgranskas inte av Samhällsnytt och är inte redaktionellt material. Du är själv juridiskt ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet.

Klicka här för att läsa våra kommentarsregler.